Extrem penningpolitik orsakar kraftiga ränterörelser i Japan och USA skickar en varning till världens skuldtyngda ekonomier – och konsekvenserna kan bli särskilt kännbara i Europa under 2026.
Obligationsmarknaden blinkar rött – 2026 avgörande för Europa
När Japans långa statsräntor nyligen steg till de högsta nivåerna någonsin, totalt 2.2 procent för 10 år och 3.66 procent för 30 år, reagerade investerare globalt. Liknande tendenser syntes i USA, där tioårsräntan nosade på den kritiska 5-procentsnivån.
Varför detta oroar sparare
Statsobligationer anses vara ett långsiktigt och tryggt sätt att spara på, och ett komplement till mer riskfyllda investeringar på exempelvis börsen eller i investmentbolag. Avkastningen är därför lägre än dessa alternativ just på grund av den låga risken.
Om obligationernas avkastning närmar sig utdelningsaktiers nivåer, är det grund för oro just för att logiken bakom portföljsammansättningen då faller.
På ett Bloomberg-event i Davos kallade Ken Griffin, vd för Citadel, utvecklingen för en ”explicit varning” till politiker.
”Om statsfinanserna inte är i ordning kan obligationsinvesterare kräva högre ränta – snabbt”, konstaterar Griffin.
Läs mer: USA-obligationer under hård press – marknaden på helspänn
Stor pensionsfond säljer statsobligationer
Den danska pensionsfonden Akademikerpension är först ut att meddela att de säljer amerikanska statsobligationer under januari, med hänvisning till ohållbara underskott och politisk osäkerhet. Totalt handlar det om 100 miljoner dollar, motsvarande, cirka 900 miljoner svenska kronor.
Detta kom som svar på USA:s president Donald Trumps uttalande om att flera europeiska länder skulle drabbas av ytterligare strafftullar om de inte godtog hans krav på att köpa Grönland. För europeiska investerare väcker detta frågan: var ska man lägga kapitalet när USA inte längre upplevs som självklart riskfritt?
Läs mer: Pensionsjätte säljer av USA-obligationer: ”Dåliga statsfinanser”
Prognos för 2026
I en intervju med Morningstar pekar Nuveens chefsstrateg Laura Cooper ut 2026 som ett brytår för obligationsmarknaden. Prognosen är att den en amerikanska centralbanken väntas sänka räntan ytterligare två gånger, medan Europeiska centralbanken till och med väntas höja räntorna i slutet av 2026.
För Sverige och Europa innebär skiftet både risker och möjligheter. Högre globala räntor pressar bolån och statsfinanser, men ett mer självständigt europeiskt ränteläge kan samtidigt öka attraktiviteten för nordiska och europeiska obligationer – särskilt om förtroendet för USA fortsätter nedåt.
Läs mer: Pensionsfonder drar sig ur – Europa tar kortsiktiga lån
