Finanspolitiska rådet riktar sin hittills skarpaste kritik mot finanspolitiken.
Att låna pengar till försvaret och samtidigt sänka inkomstskatten är enligt expertmyndigheten anmärkningsvärt.
”Framtida generationer får betala”, säger rådets ordförande Lars Heikensten.
Skarp kritik mot regeringen: "Anmärkningsvärt"
Finanspolitiska rådet är en expertmyndighet med uppdrag att varje år granska finanspolitiken. Årets rapport är ingen kul läsning för regeringen.
”Framtida generationer får betala räntekostnader när finansieringen skjuts på framtiden”, säger rådets ordförande Lars Heikensten på en pressträff.
Årets rapport är den, enligt rådet, ”hittills allvarligaste” kritiken mot hur regeringen förhåller sig till det finanspolitiska ramverket.
Redovisar inte långsiktig finansiering
Främst kritiserar myndigheten att staten lånar pengar till försvaret, något som riksdagens partier är överens om, utan att redovisa hur de ökande försvarsutgifterna på sikt ska kunna finansieras.
Men man kritiserar också den expansiva budget som finansminister Elisabeth Svantesson (M) lade fram i höstas, med ett historiskt stort reformutrymme på 80 miljarder kronor.
Enligt rådet är det ”anmärkningsvärt att lånefinansiering beskrivs som nödvändig” samtidigt som inkomstskatten sänks med ett liknande belopp.
”Det är ett politiskt val som man gör”, säger Heikensten.
Redan i fredags kallade Svantesson till pressträff för att meddela att reformutrymmet för kommande mandatperiod är förbrukat.
Den bilden delar Finanspolitiska rådet.
”Det finns i princip inget utrymme överhuvudtaget”, säger Heikensten.
Politiskt svårt att höja matmoms
Enligt rådet borde därför varken den tillfälliga sänkningen av matmomsen eller den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften för unga genomföras. Den sänkta matmomsen ska gälla från april i år till utgången av 2027 och avgiftssänkningen från april i år till och med september 2027.
Samtidigt konstaterar rådet att det är svårt politiskt att backa nu från att sänka matmomsen och arbetsgivaravgiften, liksom att höja dem igen om något år.
”Det är lätt att se att det skulle bli problem att genomföra de återtagandena”, säger Heikensten.
Regeringen försvarar den expansiva politiken med att Sverige är i en lågkonjunktur och att ekonomin behöver stimuleras.
Finanspolitiska rådet skriver att reformerna kan ge ”viss stimulans”. Men rådet anser att ett utökat jobbskatteavdrag är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen på. Och den sänkta matmomsen ökar snedvridningen i skattesystemet.
Johanna Ekström/TT
Fakta: Utgifter i budgeten
TT
Sänkningen av inkomstskatten och den halverade matmomsen är de största utgifterna i budgeten för 2026.
Regeringens jobbskatteavdrag kostar 21 miljarder kronor årligen, lika mycket beräknas den sänkta matmomsen att kosta under 2027.
Kostnaden för tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga ligger på 6 miljarder kronor.
