Inflationen? Inget problem i Schweiz

”Väl fungerande”

“Eftersom människor i genomsnitt är ganska rika, är andelen mat i hushållens totala budget inte lika stor som kanske i andra länder”, säger Tobias Straumann, professor i ekonomisk historia vid universitetet i Zürich, till CNBC.

”Vi har också ojämlikhet, så klart. Men ur ett internationellt perspektiv har vi, tror jag, en mycket väl fungerande socialpolitik”, tillägger han.

En annan anledning till Schweiz relativa prisstabilitet är den starka schweizerfrancen.

Landets valuta har stadigt stärkts och stigit i värde för att nå paritet mot euron 2022. Medan många valutor stupade mot en apprecierande amerikansk dollar, höll den schweiziska francen stadigt mitt i volatiliteten i Europa.

Viktig status

Det beror till stor del på dess status som en “säker tillflyktsort” valuta eller defensiv tillgång.
Den schweiziska francen stöds kraftigt av en stor reserv av guld, obligationer och finansiella tillgångar, som hjälper den schweiziska centralbanken att säkerställa valutans stabilitet under tider av volatilitet.

Det gynnar också Schweiz, en ekonomi som är starkt beroende av internationell handel.
Schweiz importerar varor och tjänster till ett värde av cirka 302 miljarder dollar varje år, varav majoriteten kommer från angränsande EU-länder. En starkare schweizerfranc ger en effektiv rabatt på dessa importer.

Exporterar lika mycket

Schweiz exporterar samtidigt nästan lika mycket 305 miljarder dollar årligen – till stor del bestående av varor och tjänster av högre värde, såsom klockor och läkemedel, som är mindre mottagliga för prisfluktuationer än massproducerade varor med låg marginal.

Schweiz är även mindre exponerat för några av de externa faktorer som pressade upp priserna 2022, som Rysslands krig i Ukraina.
Med vattenkraft som en viktig del i landets energiförsörjning är Schweiz mindre beroende av olje- och gasimport än många grannländer.

Ägs gemensamt

Schweiziska energileverantörer är också till stor del offentligt ägda, vilket innebär att de är mindre utsatta för extrem marknadsvolatilitet genom finansiella skyddsnät, samtidigt som de är föremål för striktare prisreglering.

Förutom energi har Schweiz också stränga kontroller av priserna på varor och tjänster, vilket också gör dem mindre mottagliga för inflationsdrivna fluktuationer.

Av de kärnprodukter som används för att mäta inflationen – inklusive livsmedel, bostäder och transporter – är 30 procent föremål för prisreglering.

Klarar sig bättre

Resultatet?

Schweiziska livsmedelspriser steg med en årlig takt på 4,0 procent i december förra året, jämfört med 11,9 procent i USA, 16,9 procent i Storbritannien och 19,8 procent i Tyskland.

Professor Straumann konstaterar att nationaliseringen av schweizisk energiförsörjning ”erbjöd en viktig läxa för andra länder, särskilt de nationer i Europa som genomgick en bred övergång till privatisering och nu betalar priset”.

Läs även: Inflationen oroar Handelsbanken – ”på tok för hög”