EU-kommissionen har skickat ett frågeformulär på 134 sidor till Deutsche Börses och Allfunds kunder och konkurrenter innan den tar ställning till köpet av fondplattformen. I formuläret används svenska fonder som exempel, och kunderna får svara på om de skulle vara beredda att betala högre avgifter för de fördelar som affären kan ge.
EU granskar fondaffär för 59 miljarder – svenska fonder nämns
Deutsche Börse betalar 5,35 miljarder euro för Allfunds, eller 58,8 miljarder kronor med måndagens växelkurs. Det är den tyska börsoperatörens största förvärv någonsin.
Allfunds förmedlar fonder från drygt 1 400 fondbolag till över 900 distributörer, som säljer dem vidare till sparare i 66 länder. Vid utgången av september administrerade plattformen 1,97 biljoner euro, enligt bolagets niomånadersrapport.
Omräknat blir det drygt 21 600 miljarder kronor, ungefär dubbelt så mycket som hela den svenska fondförmögenheten, som enligt Fondbolagens förening låg på rekordhöga 10 344 miljarder kronor i september.
I formuläret, som Reuters har tagit del av, frågar kommissionen om affären får fler sparare att köpa fonder från andra EU-länder, till exempel spanska investerare som köper svenska fonder. Kunderna ska också svara på om det finns realistiska alternativ till de båda bolagen och om de skulle betala högre avgifter för de fördelar som affären kan ge.
Bolagen lovar ett bredare fondutbud
Deutsche Börse äger redan Clearstream Fund Services, som sköter förvaring och avveckling av fondandelar. Enligt bolagen kompletterar verksamheterna varandra, eftersom Allfunds styrka är distributionen, och Deutsche Börses vd sade när köpet presenterades i januari att det kommer att ”skapa ett ledande bolag i sektorn, som bättre tillgodoser kundernas behov”.
I samma pressmeddelande skriver bolagen att affären passar in i EU:s sparande- och investeringsunion, eftersom slutkunderna enligt dem får enklare tillgång till fonder och ett större urval.
Sparande- och investeringsunionen är kommissionens eget projekt för att fonder ska bli lättare att sälja över gränserna. EU:s finanskommissionär Maria Luís Albuquerque har beskrivit målet som en marknad med både större skala och mer konkurrens.
”När marknaderna förblir uppdelade efter nationsgränser får investerarna färre alternativ, mindre konkurrens mellan aktörerna och ofta högre kostnader”, sade hon i ett tal i maj, och lade till att åtgärderna för fondmarknaden ska främja skala och konkurrens, ”vilket bör leda till effektivare produkter och lägre avgifter”.
Konkurrensprövningen ska avgöra om en större plattform får så få utmanare att avgifterna kan höjas, och kommissionen har stoppat Deutsche Börse av just det skälet tidigare.
2012 stoppades samgåendet med NYSE Euronext eftersom den nya koncernen skulle få en monopolliknande ställning i handeln med börshandlade derivat i Europa.
Beslutet kan skjutas till nästa år
Kommissionen ska fatta beslut senast den 27 november och kan godkänna köpet med eller utan villkor. Har den allvarliga tvivel kan den i stället inleda en fördjupad granskning på fyra månader, vilket skulle flytta beslutet till 2027.
Deutsche Börse räknar med att affären blir klar under första halvåret samma år.
