Norska fastighetsmäklare varnar för att bostadsmarknaden i allt högre grad används för penningtvätt och andra typer av bedrägerier. Men samtidigt säger VD:n för branschorganisationen Eiendom Norge att ingenting görs åt problemet.
Bostadsmarknaden utnyttjas för bedrägerier – nu kräver mäklare åtgärder
Oslo polisdistrikt har upptäckt att organiserade kriminella nätverk utnyttjar bolån i betydligt större omfattning än vad man tidigare känt till, rapporterar Dagens Naeringsliv. En gåva till kriminella, menar landets fastighetsmäklare.
Bedrägerier för miljarder på bostadsmarknaden
Även Norges storbanker håller med. Storebrand Bank stoppade nyligen 330 miljoner norska kronor kopplade till misstänkta transaktioner, och branschen befarar att de totala summorna kan uppgå till flera miljarder kronor när alla de stora bankerna räknas in.
Henning Lauridsen, vd för branschorganisationen Eiendom Norge, riktar skarp kritik mot myndigheterna. Han menar att mäklare har fått ett tungt ansvar för att upptäcka och stoppa penningtvätt och andra bedrägerier, men saknar de verktyg som bankerna förfogar över.
Informationsglapp hjälper bedragare
Ett centralt problem är informationsglappet mellan banker och mäklare. Banker får i dag inte dela med sig av tillräcklig information om vem som faktiskt kontrollerar ett konto i en affär, vilket gör det svårt att upptäcka bulvaner och dolda intressenter.
Skalbolag i skatteparadis
Enligt Henning Lauridsen kan ägandet av ett bolag som köper en fastighet i värsta fall spåras tio led bakåt. Det går hela vägen till ett skalbolag registrerat i ett skatteparadis, där de verkliga ägarna döljer sig. Mäklarna saknar dessutom full sökbar tillgång till registret över verkliga huvudmän och folkbokföringen, vilket försvårar arbetet ytterligare.
Svag lagstiftning påverkar bostadsmarknaden
Till skillnad från till exempel Sverige saknar Norge en tydlig plikt att registrera verkligt ägande av fastigheter. Idag finns en frivillig tinglysningsordning, enligt Lauridsen en svaghet i den norska lagstiftningen som gör det enkelt att dölja sig själv eller sina transaktioner på bostadsmarknaden.
Lösningen riskerar i stället att bli två parallella register. Och det menar Eiendom Norge kan leda till en ”våldsam byråkratisering” där olika register visar olika sanningar om vem som äger en fastighet.
Gåva till kriminella
Eiendom Norge har tidigare uppmanat regeringen och Finanstilsynet (Finansinspektionen) att ge mäklarna tillgång till de verktyg som krävs för att stoppa penningtvätt och bedrägerier, eftersom bristen i praktiken fungerar som en gåva till kriminella.
Förtroende räcker inte
Storbankerna DNB och Nordea bekräftar problembilden. DNB säger att man arbetar systematiskt för att upptäcka och förhindra brottsligheten, medan Nordea pekar på att Norges förtroendebaserade system. Det är relativt enkelt att registrera bolag och anställda, något som gör systemet sårbart för bedrägerier. Ingen av bankerna vill dock uppge exakta belopp för hur mycket man stoppat, av rädsla för att ge kriminella värdefull information.
Penningtvätt belagd i forskning
Som vi nyligen skrev om är penningtvätt också en problematisk del av den norska bostadsmarknaden. En färsk doktorsavhandling visade att de misstänkta transaktionerna kunde uppgå till 433 miljoner norska kronor.
Och även i Sverige ställs krav på större insatser från banker. De branscher som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt är bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare.
