EU-länderna närmar sig en hårdare linje mot Kina för att skydda europeisk industri från den växande exportfloden. Men när unionen ska enas om nya handelsvapen och en framtida miljardbudget riskerar interna motsättningar att försvaga Europas position.
EU laddar för handelskrig mot Kina – vill ha nytt supervapen
Kinas växande handelsöverskott har blivit en allt större huvudvärk för Europa.
Nu vill EU:s ledare ge unionen kraftfullare verktyg för att slå tillbaka mot kinesisk export som pressar priserna och hotar europeiska industrijobb.
Vid toppmötet i Bryssel i veckan stod handelsrelationen med Kina högt på dagordningen. Enligt Reuters vill EU både använda befintliga handelsskydd och utveckla nya instrument för att komma åt vad europeiska beslutsfattare beskriver som en osund konkurrens.
Bakgrunden är ett växande handelsunderskott som blivit svårt att bortse från. Under 2025 uppgick EU:s underskott i varuhandeln med Kina till omkring 360 miljarder euro. Det motsvarar över 4 000 miljarder kronor.
Frankrike och Tyskland vill gå längre
Det mest långtgående förslaget kommer från Frankrike och Tyskland som nu står närmare varandra i synen på hur EU ska möta Kina. Länderna vill bland annat snabba på utredningar om kinesiska subventioner och införa nya verktyg för att minska Europas beroende av kinesiska leverantörer, enligt Reuters.
Ett av förslagen har beskrivits som ett slags nödbroms: EU ska snabbare kunna slå tillbaka när handelspartner använder ekonomiska påtryckningar eller när import hotar europeiska strategiska intressen. Det skulle kunna innebära hårdare begränsningar för företag som anses dra nytta av konkurrenssnedvridande kinesisk politik.
EU har redan ett så kallat antitvångsinstrument som kan användas vid ekonomiska påtryckningar. Frågan är om unionen behöver nya befogenheter eller om det framför allt handlar om att använda de befintliga verktygen mer offensivt.
Biltillverkarna i skottlinjen
Bilindustrin visar hur snabbt läget förändras. EU har redan infört extratullar på kinesisktillverkade elbilar. Nyligen nådde Bryssel och Peking dessutom en överenskommelse om att begränsa kinesisk export av hybridbilar till unionen.
Som Dagens PS tidigare kunnat rapportera kan upplägget minska importen av kinesiska hybrider till omkring 350 000 bilar per år, från en nivå som väntas nå 800 000 under 2026.
Det kan ge europeiska tillverkare som Volkswagen och Stellantis ett visst andrum.
Men tullar och importbegränsningar löser inte grundproblemet. Kinesiska tillverkare har byggt upp stor produktionskapacitet och konkurrerar med aggressiva priser. Skyddsåtgärder riskerar dessutom att utlösa kinesiska motåtgärder mot europeiska exportbolag.
Enighet om Kina – strid om pengarna
Europas utmaning är att enas om hur den industriella konkurrenskraften ska försvaras. Där blir nästa långtidsbudget en central fråga.
Förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034 präglas av motsättningar mellan nettobetalare som Sverige och Tyskland och länder som vill värna stödet till jordbruk och mindre utvecklade regioner. Sverige har dessutom protesterat mot förslag som skulle öka landets nettobidrag kraftigt, skriver AP.
Det skapar en besvärlig ekvation för unionen. Europa vill investera mer i sin konkurrenskraft och minska beroendet av Kina, men medlemsländerna är oense om vem som ska betala.
