Utpekade som utsugare eller hyllade som frälsare? Nu har forskare undersökt hur våra miljardärer egentligen framställs i media.
Så ser vi på svenska miljardärer
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 apr. 2024Publicerad: 10 apr. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
En övervägande positiv bild, även om negativa skildringar förekommer.
Så sammanfattar Axel Vikström läget.
Han är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet och har i en ny avhandling studerat hur superrika svenskar porträtteras i landets största tidningar.
Sticker ut
”Antalet miljardärer per capita i Sverige sticker ut internationellt. Jag ville utforska hur sättet som medierna rapporterar om dem kan tänkas bidra till att normalisera förmögenhetskoncentrationen i den absoluta toppen”, säger Axel Vikström.
Sverige hade, enligt ekonomijournalisten Andreas Cervenka, cirka 542 miljardärer 2021, en kraftig utveckling från cirka 110 miljardärer år 2010.
Deras andel av den samlade förmögenheten har ökat under de senaste decennierna.
ANNONS
Senaste nytt
Sexdubblad andel
ANNONS
En rapport från SNS 2018 angav att de 40 rikaste familjernas andel av landets totala förmögenheter ökat från 1 procent 2018 till 6 procent 2016.
Samma rapport fann att de 154 miljardärer man då räknade in, kontrollerade tillgångar på 2 200 miljarder kronor.
Enligt Axel Vikströms avhandling är mediebilden av miljardärer övervägande positiv, även om skildringar av miljardärer som giriga utsugare också förekommer.
Samtidigt menar han att media sällan ifrågasätter de ekonomiska skillnaderna i Sverige eller ställer kritiska frågor.
Begränsad rapportering
”Det jag ser är att rapporteringen oftast begränsas till ett ifrågasättande av enskilda miljardärer eller affärsmodeller. Det kan handla om ifall ägare till kredit- och spelbolag förtjänar sina förmögenheter, om dessa bygger på att vanliga svenskar skuldsätter sig. Däremot ifrågasätter man inte den ekonomiska ojämlikheten i sig själv”, säger Axel Vikström.
”Medierna upprätthåller sig gärna vid ojämlikhetens ”spelregler”, alltså vad som är ”rätt” eller ”fel” sätt att bli rik på. Men det är sällan som strålkastarljuset riktas mot själva spelet”, sammanfattar han.
”Demokratiskt problem”
ANNONS
Forskaren ser det som ett demokratiskt problem att extremt rika människor ofa försöker undvika offentligheten.
”De med störst ekonomisk makt riskerar att få verka utan att synas. I mitt material slogs jag av hur miljardärernas ovilja att figurera i media utgjorde ett återkommande inslag”.
Anonyma och okända
Vikström exemplifierar med hur miljardärer framställs som anonyma och okända och artiklar om hur få intervjuer som finns med dem, ofta kopplat till hur reportern misslyckats med att få tag i en viss miljardär.
”På detta sätt används miljardärernas hemlighetsfullhet som en krydda för att framställa stora förmögenheter som ett moraliskt känsligt ämne”, säger Vikström.
Nyliberalt blir normalt
Axel Vikström hoppas att avhandlingen ska få allmänhet och journalister att reflektera över varför vissa berättelser om de superrika är vanliga i media, och hur detta i hans ögon kan bidra till att normalisera ett alltmer ojämlikt samhälle.
”Forskningen bidrar till att öka förståelsen för språkets och mediernas roll i att göra förmögenhetskoncentration till något normalt. Samma gäller för den nyliberala formen av kapitalism som under de senaste decennierna präglat Sverige”, avslutar Vikström.
ANNONS
Miljardärer investerar i idrott med doping. Dagens PS
Global skatt på miljardärer – svårt men ett måste. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
