Dagens PS

Det okända geniet bakom ABB

Jonas Wenström
Utan Jonas Wenströms ingenjörstekniska geni, hade aldrig Asea blivit det multinationella företag det är i dag. (Bild: WikiCommons)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 09 nov. 2024Publicerad: 09 nov. 2024

Hade Jonas Wenström varit målfokuserad, hade hans uppfinnargärning slagit Thomas Alva Edison på fingrarna. Nu blev det Asea istället.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Den svenska industrin har sina hjältar. Namn som vi alla har lärt oss att säga och uttala sedan småskolan. Namn som stått längst fram och skapat stora företag som de resten av sina liv, förknippats med.

Men den svenska industrin har också hjältar som du aldrig hört talas om. Personer som jobbat i det tysta, skapat uppfinningar och tekniska framsteg, nog så stora som hjältarna i gruppen ovanför kreerade under sina gärningar.

Jonas Wenström är en ur den sista gruppen. En person som du aldrig hört talas om, men som om vindarna hade blåst lite annorlunda, hade varit ett världsnamn.

Hemma hos familjen Wenström i Västerås.
Ingenjören och uppfinnaren Jonas Wenström läser dagstidningen i hemmet i Västerås tillsammans med sin far och syster. (Foto: Västmanlands läns museum)

Hans far, ingenjören Wilhelm Wenström från Hällefors, fick den unge Jonas att fatta intresse för naturvetenskapen. Trots rejält märkt och invalidiserad av Engelska sjukan, studerade Jonas i bland annat Oslo och tog där filosofisk examen i naturvetenskapliga ämnen.

Efter omfattande studieresor i både Europa och USA fattade han tycke för lantbruket och såg där stora möjligheter till förändring och utveckling.

Hans första uppfinningar blev därför mjölkseparatorer och tröskverk. Men han hade också fått upp ögonen för ett annat område inom tekniken, som fångade hans intresse; elektrotekniken.

Efter att ha arbetat 1877-78 tillsammans med sin far kring en ny dynamo, vändes istället Jonas Wenbergs intresse mot den elektriska belysningen.

Uppfann glödlampan

ANNONS

I januari 1879 gjorde han sina första pratiska experiment med en elektrisk lampa där strömmen skulle få tunna kolband att glöda. Han lyckades få tekniken att fungera, men blev sedan distraherad av andra idéer och lampan lades undan tillsvidare.

Att detta var ett misstag, blev han snart varse då amerikanen Thomas Alva Edison året efter blev världsberömd uppfinnare med sin fantastiska glödlampa.

Jonas Wenberg jobbade dock vidare med allt hans huvud var fullt av. Uppfinningar till jordbruket fortsatte komma, liksom en ny megafon, en gyrokompass, utvecklingar av telegrafin och telefonin och hur värmestrålning skulle kunna användas.

ANNONS

Senaste nytt

Åter till dynamon

Han tog också upp sina tankar kring dynamo-maskinen och i februari 1882 fick han den att fungera i sin experimentlokal i Örebro där nu lamporna i taket försågs med ström från Wenströms nya dynamo.

En dynamo från Wenströms penna
En av Jonas Wenbergs många patent – den dynamo som kom att ligga till grund för det som sedermera skulle växa till Asea. (Foto: WikiCommons/Holger.Ellgaard)

Patent togs på nyheten i november 1882 och i samma veva fick Jonas Wenström kontakt med entreprenören och grosshandlaren Ludvig Fredholm.

Lyckad kombination

De båda fann varandra. Fredholm kunde tillsätta det kapital som Wenström behövde för att fortsätta utveckla sin dynamo mot att Fredholm fick exploateringsrätten till Wenströms uppfinningar.

ANNONS
Ludvig Fredholm bidrog med pengar och entreprenörerna till Aseas grundande.
Kombinationen av Ludvig Fredholms entreprenörsanda och Jonas Wenströms ingenjörsgärning kom att bli vinnande. (Foto: WikiCommons)

Detta samarbete landade 1883 i grundandet av Elektriska AB, Sveriges första bolag inom den elektriska sfären, med tillverkning i Arboga och säte i Stockholm.

Dynamon som bas

Med Wenströms dynamo som främsta produkt utvecklades bolaget snabbt och bytte 1890 namn till det som vi idag känner till som Asea (Börskurs: ABB).

Jonas Wenström blev chefsingenjör på Asea och drev ihärdigt på den tekniska utvecklingen med ständigt nya uppfinningar.

En av många maskiner Wenström konstruerade till Asea
Wenström arbetade också mycket med likström och växelström och kom ständigt på nya användningsområden för de båda strömtyperna. (Ritning: Asea)

Den elektriska malmskiljaren, ljusbågsugnen för smältning av metaller, elektriska lokomotiv, elektrisk kraftöverföring och mycket, mycket annat uppfanns och skapades av Jonas Wenström, vars gärning kom att lägga grunden till Aseas utveckling till ett världsföretag.

Efter en makalös ingenjörsgärning avlider Jonas Wenström 1893, endast 38 år gammal. En man som påverkat Sveriges utveckling under den industriella revolutionen, men som ingen i dag känner till.

Läs mer om Jonas Wenström här

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Fabege: "Fastighetsmarknaden ansträngd men inte i kris"

Fabege. Stockholms kommersiella fastighetsmarknad står inför stora utmaningar med ökande vakansgrader och höga byggkostnader. För fastighetsägare med ”örat mot rälsen” finns dock goda möjligheter kommande år. Johan Zachrisson, affärsutvecklingschef på Fabege (börskurs Fabage), målar upp en komplex bild av Stockholms fastighetsmarknad när han gästar Dagens PS studio. Fabege nyttjar sin storlek ”Fastighetsmarknaden är ansträngd men […]