När publiken slutade komma stängde Trump hela Kennedy Center

Tomma stolar i salongen blev ett tydligare budskap än alla protestbrev. (Foto: AP)
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Uppdaterad: 03 feb. 2026Publicerad: 03 feb. 2026

Det sägs att kulturinstitutioner dör långsamt. I Washington gick det fortare än så. När salongerna i Kennedy Center började gapa tomma och artisterna drog sig undan valde Donald Trump den mest drastiska lösningen av alla: att stänga USA:s främsta kulturhus i två år. Officiellt för renovering. I praktiken för att stoppa ett förtroenderas.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Ett kulturhus utan publik

När Donald Trump meddelade att Kennedy Center for the Performing Arts stänger sommaren 2026 var motiveringen teknisk. Byggnaden var enligt presidenten “sliten, trasig och i behov av total omdaning”. Men bakom orden dolde sig en betydligt mer obekväm verklighet: publiken hade redan lämnat huset.

Nationalsymfonikerna spelade för halvtomma salonger. Operan bröt samarbetet. Kompositörer och artister drog tillbaka verk och föreställningar. Det som länge varit ett självklart nav för amerikanskt kulturliv blev snabbt ett rum man valde bort, rapporterar NY Times.

Läs även: De farligaste psykopaterna märks knappt

Exteriörbild av Kennedy Center i vinterskrud. (Foto: AP)
ANNONS

Boykotten som inte behövde ropa

Det här var ingen högljudd protest. Ingen stormning av foajén. I stället kom den moderna kulturbojkotten: kalendern som tömdes. När artister avbokar, sponsorer tvekar och publiken stannar hemma uppstår ett läge som är svårt att spinna bort.

En intern siffra som cirkulerat i Washington var särskilt talande: publiken till nationalsymfonikernas konserter minskade med omkring femtio procent jämfört med året innan. Det är inte en åsikt. Det är ett bokslut.

I det läget blir en tvåårsstängning nästan rationell. När verksamheten blöder ekonomiskt är det enklare att kalla det paus än kris, skriver CNN.

ANNONS

Läs även: 24 citat du kan sätta upp på kylskåpet för ett bättre liv

För många blev premiären av dokumentären om Melania Trump den tydliga brytpunkten.

Melania-premiären som tippade över allt

För många blev premiären av dokumentären om Melania Trump den tydliga brytpunkten. Kennedy Center var inte längre bara en scen för konst och musik, utan ett skyltfönster för presidentfamiljen. Det var då bilden satte sig: huset hade bytt roll.

För vissa var det droppen. Ett kulturhus som uppfattas som politisk markör tappar sin neutralitet. Och utan neutralitet försvinner den breda publiken som gjort institutionen relevant från början.

Donald Trump under ett av sina besök på Kennedy Center. (Foto: AP)

När varumärket spricker

Kennedy Center har alltid varit mer än sina väggar. Det var ett löfte om kvalitet, bredd och oberoende. När den bilden sprack spelade det ingen roll hur många föreställningar som planerades. Publiken hade redan bestämt sig.

Trump beskrev själv stängningen som nödvändig för att nå ett “snabbare och bättre resultat”. Frågan är bara vilket resultat som egentligen eftersträvas. Ett vackrare hus, eller ett nytt innehåll som speglar presidentens smak och världsbild.

ANNONS

Läs även: Kina vill vinna AI-racet – men utan att tappa kontrollen

Kennedy Center – ett kulturhus mellan paus och politisk storm. (Foto: AP)

Det svåra återbesöket

Om två år ska Kennedy Center öppna igen. Med nya stolar, ny teknik och förmodligen en ny repertoar. Men det finns något som inte går att renovera med byggbudget: förtroende.

Kulturhus lever inte av marmor och scenrigg. De lever av publikens vilja att komma tillbaka. Och den viljan går inte att beordra fram, ens från Vita huset.

Det är möjligt att Trump får sitt nybyggda kulturpalats. Frågan är bara om någon vill sätta sig i salongen när ridån går upp igen.

Perfect Weekend Guide: Det senaste namnbytet på Kennedy Center

Kennedy Center har officiellt fått ett utökat namn efter beslut av den styrelse som kontrolleras av Donald Trump. Under hösten lades presidentens namn till byggnaden, ett symboliskt grepp som bröt med husets tidigare roll som politiskt neutral minnesplats över John F. Kennedy.

ANNONS

Namnbytet motiverades med att Trump “räddat” institutionen ekonomiskt och nu leder dess förnyelse. Kritiker menar i stället att tillägget markerar ett ideologiskt övertagande och var startskottet för den våg av avhopp, bojkotter och publikflykt som följde.

Formellt är grundnamnet kvar, men i praktiken har Kennedy Center gått från nationellt kulturmonument till personligt varumärke. Det är en ovanlig resa för ett hus som invigdes 1971 som ett samlande minnesmärke över en mördad president.

Läs även: Vem styr egentligen våra beslut – vi eller hjärnan?

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

ANNONS
ANNONS