Del 4 av 4: Ai-krisen i Sverige
IBM har varit ett av världens mest respekterade teknikföretag. Länge. Men i takt med att Google, Microsoft och Amazon tog över AI och moln, förvandlades ”Big Blue” till en 114-årig symbol för det gamla it-industrisamhället.
IBM:s vd slaktade gamla affärer – nu växer bolaget snabbare än på 20 år
Viggo Cavling
Uppdaterad: 06 juni 2025Publicerad: 05 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Tills Arvind Krishna klev in.
Sedan 2020 har IBM:s vd gjort det mesta man inte förväntar sig av en ingenjör med 35 år i koncernen: han har kapat affärsområden, bytt kultur, dumpat Watson-hypen – och satsat hårt på AI, hybridmoln och kvantteknik.
Resultatet? Börskursen har fördubblats. Konsultintäkterna exploderar. Och plötsligt viskas det om IBM som relevant – igen.
The Geek Way – IBM + Ai goes startup
ANNONS
Arvind Krishna är inte din klassiska vd. Han är ingenjör. Forskare. Pragmatiker.
Men också något IBM inte sett på länge: en förändringsledare med tålamod – och tåga.
Inspirerad av MIT-forskaren Andrew McAfees bok The Geek Way, har Krishna lanserat en kulturförändring som bygger på tre enkla men kraftfulla principer: självbestämmande, snabb iteration och psykologisk trygghet.
“Om du hela tiden straffar folk för att de misslyckas kommer de aldrig våga försöka”, säger Krishna. “Men om du säger: ’Testa – och be om hjälp om det går fel’, då händer det grejer.”
ANNONS
Senaste nytt
IBM – från Jeopardy till Watsonx
Watson – den AI som slog mänskliga spelare i Jeopardy 2011 – var en mediesuccé, men ett affärsmässigt fiasko. När IBM försökte göra Watson till en läkare som kunde bota cancer, föll allt ihop.
Resultatet blev kritik, förluster och ett AI-hangover som fortfarande spökar i branschen.
Krishna drog lärdom: hellre funktion än show.
ANNONS
Därför är Watsonx – IBM:s nuvarande AI-plattform – fokuserad på tråkiga men kritiska saker: bank, logistik, regelhantering.
Den är inte byggd för att charma konsumenter. Den är byggd för att hjälpa företag.
“Vi ska inte skriva poesi”, säger Krishna. “Vi ska leverera värde i verksamheten.”
Sverige hänger redan på – nästan
Hybridmolnplattformen Red Hat (som Krishna var med och köpte för 34 miljarder dollar) är nu ryggraden i många svenska organisationers AI-arbete.
Initiativ som Lidingö stad visar hur IBM:s filosofi fungerar i praktiken: klar nytta, tydliga processer, AI med mänsklig kontroll.
Men frågan är: har Sverige samma kulturella förmåga att driva förändring som IBM nu försöker bevisa att de har?
ANNONS
Urban Roth, innovationschef i Stockholm, är försiktig optimist: “Vi ser samma behov här. Men vi måste våga mer. Arvind Krishna har visat att en gammal jätte kan röra sig snabbt – om ledarskapet vågar släppa taget.”
IBM-elefanten dansar – men frågan är om vi följer med
IBM är inte Google. Inte Meta. Inte ett bolag där folk microdosar i mötesrum.
Det är slipsar, ingenjörer och betong. Men kanske är det just därför Arvind Krishnas transformation är så relevant för Sverige.
För här, precis som på IBM, krävs inte mer hype – utan mer handling.
För som Krishna säger: “Du måste vara beredd att överge allt – utom det som gör dig relevant för kunden.”
Det gäller IBM. Och det gäller Sverige.
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
ANNONS
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS