Del 4 av 4: Ai-krisen i Sverige
IBM har varit ett av världens mest respekterade teknikföretag. Länge. Men i takt med att Google, Microsoft och Amazon tog över AI och moln, förvandlades ”Big Blue” till en 114-årig symbol för det gamla it-industrisamhället.
IBM:s vd slaktade gamla affärer – nu växer bolaget snabbare än på 20 år
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Tills Arvind Krishna klev in.
Sedan 2020 har IBM:s vd gjort det mesta man inte förväntar sig av en ingenjör med 35 år i koncernen: han har kapat affärsområden, bytt kultur, dumpat Watson-hypen – och satsat hårt på AI, hybridmoln och kvantteknik.
Resultatet? Börskursen har fördubblats. Konsultintäkterna exploderar. Och plötsligt viskas det om IBM som relevant – igen.
The Geek Way – IBM + Ai goes startup
Arvind Krishna är inte din klassiska vd. Han är ingenjör. Forskare. Pragmatiker.
Men också något IBM inte sett på länge: en förändringsledare med tålamod – och tåga.
Inspirerad av MIT-forskaren Andrew McAfees bok The Geek Way, har Krishna lanserat en kulturförändring som bygger på tre enkla men kraftfulla principer: självbestämmande, snabb iteration och psykologisk trygghet.
”Om du hela tiden straffar folk för att de misslyckas kommer de aldrig våga försöka”, säger Krishna. ”Men om du säger: ’Testa – och be om hjälp om det går fel’, då händer det grejer.”
IBM – från Jeopardy till Watsonx
Watson – den AI som slog mänskliga spelare i Jeopardy 2011 – var en mediesuccé, men ett affärsmässigt fiasko. När IBM försökte göra Watson till en läkare som kunde bota cancer, föll allt ihop.
Resultatet blev kritik, förluster och ett AI-hangover som fortfarande spökar i branschen.
Krishna drog lärdom: hellre funktion än show.
Därför är Watsonx – IBM:s nuvarande AI-plattform – fokuserad på tråkiga men kritiska saker: bank, logistik, regelhantering.
Den är inte byggd för att charma konsumenter. Den är byggd för att hjälpa företag.
”Vi ska inte skriva poesi”, säger Krishna. ”Vi ska leverera värde i verksamheten.”
Sverige hänger redan på – nästan
Hybridmolnplattformen Red Hat (som Krishna var med och köpte för 34 miljarder dollar) är nu ryggraden i många svenska organisationers AI-arbete.
Initiativ som Lidingö stad visar hur IBM:s filosofi fungerar i praktiken: klar nytta, tydliga processer, AI med mänsklig kontroll.
Men frågan är: har Sverige samma kulturella förmåga att driva förändring som IBM nu försöker bevisa att de har?
Urban Roth, innovationschef i Stockholm, är försiktig optimist: ”Vi ser samma behov här. Men vi måste våga mer. Arvind Krishna har visat att en gammal jätte kan röra sig snabbt – om ledarskapet vågar släppa taget.”
IBM-elefanten dansar – men frågan är om vi följer med
IBM är inte Google. Inte Meta. Inte ett bolag där folk microdosar i mötesrum.
Det är slipsar, ingenjörer och betong. Men kanske är det just därför Arvind Krishnas transformation är så relevant för Sverige.
För här, precis som på IBM, krävs inte mer hype – utan mer handling.
För som Krishna säger: ”Du måste vara beredd att överge allt – utom det som gör dig relevant för kunden.”
Det gäller IBM. Och det gäller Sverige.
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
