SAS bygger sin egen kryptovaluta

Poäng som beter sig som pengar

När SAS själva börjar jämföra Eurobonus med kryptovaluta handlar det inte om blockkedjor eller teknikromantik, skriver norska Dagens Näringsliv. Det handlar om funktion. Poängen kan tjänas in, lagras och användas i ett slutet men snabbt växande ekosystem. Flyg, hotell, shopping och allt oftare vardagskonsumtion.

Målet är att poängen ska flyta åt båda håll. Tjäna dem i vardagen. Bränn dem på resan. Helst utan att du märker när de byter ägare.

I praktiken fungerar Eurobonus redan som en intern valuta för nio miljoner människor i Skandinavien.

Lojalitet som styrmedel

Flygbranschen har pressade marginaler och stenhård konkurrens. Bonusprogrammen finns av en enkel anledning: de ska få dig att boka samma bolag igen, även när priset är högre eller avgångstiden sämre.

Statusnivåer som guld och diamant skapar tillhörighet och prestige. Lounge-access, uppgraderingar och prioritering fungerar som mjuka maktmedel. Du flyger inte bara från A till B. Du binds in i ett system där nästa nivå alltid är inom räckhåll.

Skatteverket är inte lika förtjust

Här skaver det. Skatteverket har länge varit kritiskt till hur bonuspoäng används, särskilt när de tjänas in vid tjänsteresor men används privat.

Enligt myndigheten ska sådana poäng i grunden räknas som en privat förmån och beskattas. Problemet är att systemet är nästan omöjligt att kontrollera i praktiken. Därför sker beskattning sällan, trots att regelverket är tydligt.

I stället läggs ansvaret på arbetsgivarna, som förväntas ha policys för hur bonuspoäng får användas. I verkligheten är det ofta lika tydligt som flygbolagens bränsletillägg: alla vet att de finns, ingen vill riktigt prata om dem.

Läs även: Få dubbla bonuspoäng – utan att spendera

Men värdet är aldrig garanterat

Som alla valutor styrs Eurobonus av en utgivare med total kontroll. Poäng kan devalveras över en natt. Bonusbiljetter kan bli dyrare. Avgifter kan smyga sig in och äta upp den så kallade gratisresan.

Den som använder poängen smart kan få resor värda tiotusentals kronor. Den som inte gör det sitter kvar med ett saldo som långsamt tappar köpkraft.

Det är inte bedrägeri. Det är monetär politik i miniatyr, helt utan riksbank.

Kampen om vardagen

SAS är inte ensamma. Norwegian bygger sitt Spenn-universum tillsammans med Strawberry och Reitan. Ambitionen är densamma: att äga kundens vardag, inte bara semesterresan.

Skillnaden är storlek och tempo. Eurobonus är fortfarande nästan dubbelt så stort sett till antal medlemmar. För handeln är valet enkelt. Bygga eget lojalitetsprogram eller koppla upp sig mot en färdig valuta med miljontals användare.

Ägarfrågan som kan ändra allt

När Air France–KLM tar kontroll över SAS aktualiseras den stora frågan. Ska Eurobonus smälta samman med Flying Blue eller leva vidare som ett nordiskt kraftpaket.

Internationellt finns gott om exempel där lojalitetsprogrammen värderas högre än flygbolagen de tillhör. USA har redan visat vägen. Europa följer efter, med slipsen på och blicken i backspegeln.

Slutord

SAS bygger fortfarande flygplanens tidtabeller. Men framtidens värde skapas i poäng, data och beteenden. Eurobonus är inte längre ett bonusprogram. Det är en valuta.

Och som alla valutor väcker den både habegär och misstänksamhet – inte minst hos Skatteverket.

Läs även: De äter “gratis” frukost på Scandic – utan att bo på hotellet