Det här visar en ny rapport från Karolinska institutet, KI, berättar SVT Nyheter.

I en enkät om piloternas arbetsmiljö, där svarsfrekvensen var 46 procent, knappt hälften, framgick det att sju procent i högriskgruppen tros lida av depression.

Forskarna delade alltså in piloterna i tre grupper – låg-, mellan- och högrisk – utifrån ett antal kontrollfrågor.

”Det är förvånande att en så pass stor andel av piloterna lider av depression med tanke på att de är testade och har genomgått medicinska undersökningar”, säger Marika Melin,  projektledare för studien, till SVT och förklarar att piloterna därmed ligger på samma nivå som befolkningen i stort.

Över 95 procent av piloterna uppgav, enligt artikeln, att den psykiska hälsan inte kontrolleras regelbundet.

Hela 22,9 procent, nästan en fjärdedel av piloterna i högriskgruppen, vittnade om att de känner viss eller stark olust på väg till jobbet. Nästan åtta av tio känner sig ofta trötta under arbetet, och 8 procent i högriskgruppen dricker dessutom alkohol för att somna vid övernattningar, visar undersökningen.

ANNONS
ANNONS

KI-forskaren Marika Malin konstaterar att piloternas arbetsvillkor är hårdare än någonsin, att de är mer pressade och stressade i den tuffare konkurrensen och att flera lider av depressioner.

”Och mår man dåligt gör man fler fel och det påverkar naturligtvis flygsäkerheten negativt”, fastslår hon.

Facket, Pilotföreningen, uppger att piloter inte vågar berätta för arbetsgivaren att de mår dåligt.

Orsak: de är rädda att förlora jobbet.

”Istället för att få hjälp blir de som lider av psykisk ohälsa av med sina tillstånd att flyga och får därmed sparken”, säger Martin Lindgren, ordförande i Pilotföreningen, till SVT.