Musikmiljarder i Sverige hotas - staten förlamad

Danny Saucedo, artist och låtskrivare.
Danny Saucedo har skrivit många av sina egna hits och är i dag en av Sveriges mest profilerade artister och låtskrivare. (Foto: Jimmy Hansen)
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Uppdaterad: 25 juni 2025Publicerad: 25 juni 2025

Låtskrivare i Sverige drar in miljarder och står bakom världens största hits – samtidigt saknas en nationell plan för hur musiken ska stärka vårt land utåt. En ny rapport från Stim och Spotify-profilen Will Page varnar: utan strategi riskerar vi att förlora ett av våra starkaste globala verktyg.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Bakom världshitsen står ofta ett svenskt team säger Stims utredare Will Page med ett förflutet på som chefsekonom på Spotify.

Musiken som överlever allt

Musikbranschen är okorrelerad med konjunkturen. Det innebär att den inte följer det traditionella mönstret för upp- och nedgångar i ekonomin. När pandemin stängde världen ökade antalet betalande Spotify-användare. När logistikkedjorna krånglar, inflationen rusar eller geopolitiken skakar, fortsätter musiken att strömma – bokstavligt talat.

Stim understryker att musik är en tillväxtmotor som Sverige borde ta på större allvar. Trots att musikskaparens intäkter ökar kraftigt – och att hela 200 svenska låtskrivare nu har miljoninkomster – går bara en promille av deras intjänade belopp tillbaka som statligt stöd till exportfrämjande arbete.

ANNONS

Senaste nytt

En underskattad exportvara

Musik är inte bara pengar, det är också påverkan. Stim och Will Page pekar på att musik bygger “soft power” – det vill säga kulturell närvaro som kan öppna dörrar för andra näringar och stärka bilden av Sverige globalt. Det handlar om samma typ av strategisk påverkan som mode, mat och sport – men till ett mycket lägre pris.

Will Page menar att musik borde hanteras som vilken annan exportindustri som helst. I hans bok Pivot skriver han att det som betyder mest ofta är det som mäts minst. Ett låtsläpp kan skapa jobb för producenter, studios, turnébolag och streamingplattformar – men det syns sällan i näringslivets kalkyler.

Simon Gozzi på Stim vill se musikindustrin integreras i svensk exportpolitik. (Foto. Pressbild)

Vem berättar bilden av Sverige?

ANNONS

En nyckelfråga enligt Stim är hur musiken ska integreras i arbetet med att bygga Sveriges varumärke internationellt. I dag saknas samordning. Stim vill initiera den diskussionen – och pekar på att flera aktörer måste involveras: UD, Business Sweden, Svenska institutet, Visit Sweden samt närings- och kulturdepartementen.

Svenska institutet har nyligen lanserat en ny strategi för Sverigebilden. Stim menar att musiken måste vara en tydlig del av den – inte bara som kulturuttryck, utan som strategisk tillgång för export, inflytande och tillväxt.

Låtskrivarnas fördel i den nya eran

Medan artister ofta begränsas av språk, ansikten och lokala varumärken, har låtskrivare en rörlighet som passar perfekt i den glokaliserade marknaden. De svenska melodierna letar sig in i koreansk K-pop, latinamerikansk reggaeton och brittisk R&B – utan att publiken alltid vet varifrån de kommer.

Sverige är i detta avseende ett globalt nav. Enligt rapporten kommer 2,8 gånger mer musik ut ur landet än vad som importeras. Men för att behålla detta övertag krävs det investeringar, samordning och långsiktig planering – inte bara spontana framgångar.

Spotify-toppar cashar in nya mljarder
Spotify i Stockholm. (Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT)

Från innovation till institution

Stim efterlyser nu att musikindustrin ska få samma typ av strukturell uppbackning som exempelvis tech- och fordonssektorn. Det handlar om att skapa politiska mål, samordna mellan myndigheter och näringsliv – och framför allt: att se musiken som ett nationellt intresse.

Spotify visade vägen som teknisk plattform. Nu vill Stim att Sverige också visar vägen som kulturnation – inte bara i ord, utan i handling.

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS