Frysta ägg – karriärens kylskåp eller arbetsgivarens nya vapen?

Kändisarna och karriäristerna

Paris Hilton, Priyanka Chopra Jonas, Bianca Ingrosso – alla har de fryst sina ägg. I USA är det examenspresent på Stanford, i Sverige är det Stockholms singelkvinnor med masterexamen och höga krav på både partner och karriär. “Jag önskar att jag gjort det när jag var 26 och hade min master i handen”, säger Sandhra Johnsson, 37 till Di Weekend.

Företagen kliver in – och facket får migrän

Google, Apple, Facebook – techjättarna betalar för äggfrysning. I Sverige kan arbetsgivaren stå för notan och dra av på bruttolönen. Plötsligt är det billigare att frysa framtiden än att köpa ett årskort på SATS. Men facket varnar: frihet eller förtäckt press? “När blev jobbet så viktigt att vi börjar leka gud?” undrar kolumnisterna och får medhåll av fackpampar som ser en ny sorts arbetsgivarstyrd fertilitet.

Biologin, marknaden och “the mating gap”

En kvinna föds med en miljon ägg – men bara ett fåtal frigörs. Chansen att bli gravid sjunker snabbt med åldern. Därför gäller det att plocka ut många ägg, helst 40 om du närmar dig 40, enligt fertilitetsläkaren Jan Holte. Men det är ingen garanti. “Det är en möjlighet, inte ett löfte”, säger han. De flesta ägg ligger kvar i frysen – många blir gravida på vanligt sätt, andra hittar aldrig rätt partner.

Sydkorea, Alabama och svenska klasskillnader

I Sydkorea subventionerar staten halva kostnaden för att få fart på födelsetalen. I Alabama har Högsta domstolen bestämt att embryon är barn – men frysta ägg slipper juridiskt trassel. I Sverige får du tre IVF-försök av staten, men social äggfrysning får du betala själv. “Det är en klassfråga, vad annars?” säger Sandhra Johnsson.

Presentkort på framtiden

I USA kan du köpa äggfrysning som bröllopspresent. På Etsy finns presentkorgar och gratulationskort för den som “satsar på karriären och fryser tiden”. Klinikerna säljer drömmar på burk – och marknaden växer så det knakar. 2024 värderades den globala marknaden till 52 miljarder kronor, 2034 ska den vara uppe i 250 miljarder.

Konsten, vetenskapen och sprutorna

“Äggfrysning är mer konst än vetenskap”, säger Sandhra. Resultatet kan variera enormt mellan kliniker – hon fick fyra gånger fler ägg på rätt ställe. Prislappen? 30 000 kronor för ingreppet, 10–15 000 för mediciner, 3–4 000 per år för förvaringen. Allt ur egen ficka, om du inte har en arbetsgivare med förmåner.

Hanna Hellquist – hopp, försök och sorg

SVT-profilen Hanna Hellquist gjorde 2019 dokumentären “Hannas baby”, där hon öppet berättade om sin längtan efter barn och beslutet att frysa ägg som ensamstående 38-åring. Hon ville ge sig själv en chans, en försäkring mot ånger. Några år senare försökte hon bli gravid med hjälp av sina frysta ägg och en anonym donator. Det slutade i missfall och en publik sorg. I Dagens Nyheter har hon skrivit om känslan av att kanske aldrig få barn – men också om att inte vilja ge upp.

Hannas berättelse är långt ifrån unik. Statistiken visar att bara drygt en tredjedel av de kvinnor som fryser sina ägg faktiskt får barn efteråt. För många är det en dyr försäkring som aldrig löses in. Många väntar för länge, och biologin är skoningslös. Det är alltså relativt vanligt att kvinnor, trots äggfrysning, aldrig får barn – antingen för att de inte använder sina ägg eller för att försöken inte leder till graviditet och födsel.

Nativiteten rasar – även i Sverige

Samtidigt som drömmen om frysta ägg växer, sjunker barnafödandet i hela västvärlden – och nu även i Sverige. Under 2024 föddes bara 98 500 barn i landet, den lägsta siffran på 22 år. Fruktsamheten är nere på 1,43 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan 1700-talet. Trenden är densamma i hela Europa och stora delar av världen: kvinnor får barn senare, och färre barn totalt. Oron för framtiden, ekonomi och samhällsutveckling gör att många skjuter upp familjebildandet – ibland för länge.

Risker och realiteter

Det är inte riskfritt. Hormonstimulans kan ge biverkningar, ingreppet är kirurgiskt och varje steg kan misslyckas. Och även om äggen klarar frysen är det ingen garanti att de blir barn. Högst 39 procent av frysta ägg leder till födsel, enligt amerikanska uppskattningar.

Feminism eller företagsfälla?

Är det verkligen feminism att kvinnor ska “ta kontroll” över sin fertilitet för att samhället inte kompenserar dem som bär barn? Eller har vi bara skapat en ny marknad där vårdbolag och arbetsgivare säljer drömmar om frihet – medan vi själva står med sprutan i handen och frysen full av framtid?

Slutord: Bättre att köra än att chansa

“Jag ser äggen som en ren försäkring. Förhoppningsvis behöver jag aldrig använda dem”, säger Sandhra Johnsson. Men lugnet har ett pris – ekonomiskt, fysiskt och kanske också själsligt. Frågan är om vi verkligen kan frysa tiden, eller om vi bara skjuter upp det oundvikliga: att livet, till skillnad från ägg, inte går att pausa.

Så, ett råd från verkligheten: Om du funderar på barn – vänta inte för länge. Nästan ingen ångrar ett barn. Men många ångrar att de väntade för länge.

Källa: DI Weekend, SVT “Hannas baby”, Dagens Nyheter, SCB, Population Europe, SVT Nyheter.