Negativ sekund oroar – kan skapa ny "millenniebugg"

Hur mäter vi egentligen tid?

Vår globala standard för tid mäts av 450 atomklockor runt om i världen. De räknar atomsvängningar i vakuumkammare med extrem precision. Resultatet kallas UTC – Coordinated Universal Time.

Mellan att atomklockan uppfanns 1955 och 1972 var dagarna i genomsnitt lite längre än 86 400 sekunder, vilket ledde till att man började lägga till så kallade skottsekunder – en sekund extra vid behov, likt skottdagar i kalendern. Sedan 1972 har det adderats 27 skottsekunder.

Men justeringarna har blivit mindre frekventa. 2022 röstade General Conference on Weights and Measures (CGPM) för att sluta med skottsekunder då inget behov längre finns.

Nu kan vi behöva dra av en sekund

”Vi har haft en trend mot något snabbare dagar sedan 1972”, säger Duncan Agnew, professor emeritus i geofysik vid Scripps Institution of Oceanography och forskningsgeofysiker vid University of California, San Diego, till CNN.

”Men det finns fluktuationer. Det är som att titta på aktiemarknaden, egentligen. Det finns långsiktiga trender, och sedan finns det toppar och fall”.

Just nu pekar trenden mot att jorden snurrar snabbare än vanligt. Fortsätter den trenden kan vi snart behöva dra av en sekund istället.

Problemet med negativa skottsekunder är att ingen vet effekterna av en sådan.

Som en ny Y2K-bugg?

“Det har aldrig funnits en negativ skottsekund. Men sannolikheten för att ha en mellan nu och 2035 är cirka 40 procent”, säger Duncan Agnew till CNN.

Det kan ställa till en hel del problem. Alla våra datorer och telefoner är inställda efter UTC-tid, och många system som exempelvis telekommunikation, finansiella transaktioner och GPS-satelliter kan ställas inför ett problem som liknar den så kallade YK2-buggen vid millennieskiftet då många oroade sig för en slags domedag på grund av att datumformatet ändrades från 99 till 00.

”I princip är inga av våra nätverk eller webbtjänster anpassade för negativa skottsekunder. De vet inte hur man går från 12:00:03 till 12:00:02”, säger fysikprofessorn Jacqueline McCleary till Earth.com.

Judah Levine, fysiker vid NIST, uttrycker liknande farhågor i Live Science:

”Det största problemet med en negativ skottsekund är att det aldrig har hänt förut, och att mjukvaran som krävs för att genomföra det aldrig har testats”, säger han.

Han konstaterar att även positiva skottsekunder – som ändå använts i över 50 år – fortfarande orsakar buggar i datorer och nätverk. Att då plötsligt behöva räkna bakåt i tid kan skapa betydligt större problem.

Vad kan faktiskt gå fel?

För en vanlig person märks några millisekunder hit eller dit inte. Men i tekniska system där exakt tid är avgörande – som GPS, finanssystem, elnät och flygtrafik – kan även en liten avvikelse skapa kaos.

I GPS-system kan en felmarginal på bara en halv millisekund orsaka en positionsavvikelse på upp till 26 centimeter vid ekvatorn.

Telekommunikation, serverdrift och finansiella transaktioner kan påverkas när system inte synkar korrekt.

Flygbolag har redan haft problem vid tidigare skottsekunder, eftersom olika system hanterar dem på olika sätt.

”Erfarenheten visar att det är förvånansvärt svårt att få ens positiva skottsekunder att fungera som de ska, trots årtionden av erfarenhet”, säger Darryl Veitch, professor i datakommunikation, till Live Science.

”En negativ skottsekund innebär därför större risker”, fortsätter han.

Antingen eller

Men, i slutändan är det ingen som vet exakt vad som skulle hända med våra tidsberoende system om vi behöver dra av en sekund. Kanske fungerar systemen fortsatt utmärkt som vid millennieskiftet. Eller så kommer någon slags krasch.

“När skottsekundssystemet definierades 1972 trodde ingen någonsin att den negativa sekunden någonsin skulle hända”, säger Judah Levine.

Läs också: Asteroid missar jorden – kan träffa månen istället. Dagens PS