I över 100 år har forskare diskuterat om Vincent van Goghs berömda målning Stjärnenatt föreställer en verklig himmel eller är ett resultat av konstnärens fantasi. Nu hävdar sydkoreanska astronomer att de har hittat ett svar – och att konstverket kan ha tillkommit senare än man tidigare trott.
Mysteriet löst: Stjärnorna avslöjar ny hemlighet i Van Goghs mästerverk
När Vincent van Gogh målade Stjärnenatt 1889 befann han sig på ett mentalsjukhus i Saint-Rémy-de-Provence i södra Frankrike. Den dramatiska himlen, med sina virvlande blå penseldrag, lysande stjärnor och halvmåne, har sedan dess blivit ett av konsthistoriens mest igenkända motiv.
Men vad såg konstnären egentligen när han blickade ut över landskapet?
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, pekar på att himlen i målningen kan återspegla verkliga astronomiska förhållanden under morgontimmarna den 22 juli 1889.
Senare datum för Stjärnenatt
Det är ungefär en månad senare än den tidpunkt i juni då målningen traditionellt anses ha tillkommit.
Att Van Gogh fortfarande är ett hett namn inom konstvärlden råder det inga tveksamheter kring. Ett exempel på det är att Van Gogh-tavlan-Châtaigniers en fleurs väntas sälja för 2 miljarder kronor nästa månad och den har inte visats offentligt sedan 1964.
Stjärnmönstret blev den avgörande ledtråden
När det gäller Stjärnenatt upptäckte forskargruppen, ledd av astronomen Elijah Jeong-hyun Kim vid Kyung Hee-universitetet i Sydkorea, att fem stjärnor nära målningens mitt bildar ett mönster som liknar stjärnhopen Hyaderna i stjärnbilden Oxen.
Med hjälp av datorsimuleringar rekonstruerade forskarna natthimlen över Saint-Rémy sommaren 1889.
De jämförde sedan stjärnornas positioner med målningens detaljer och undersökte samtidigt månens fas och planeten Venus läge.
Resultatet pekade särskilt mot den 22 juli. Vid den tidpunkten kunde Hyaderna, Venus och en tunn månskära ha synts i ungefär samma förhållande som på målningen.
Forskarna reste dessutom till Frankrike 2019 för att undersöka de platser och utsiktsvinklar som kan ha inspirerat Van Gogh, enligt Phys.org.
Matematiska mönster i målning
Det är inte första gången Van Goghs målning blir föremål för vetenskapliga analyser.
År 2024 visade en studie att de virvlande formerna i målningens himmel följer matematiska mönster som liknar turbulens i luft och vatten.
Forskarna undersökte 14 större virvlar och fann likheter med fysikaliska samband som uppgavs långt efter Van Goghs död, enligt Smithsonian Magazine.
Hänger i New York
Målningen Stjärnenatt hänger på Museum of Modern Art i New York.
Museet daterar fortfarande verket till juni 1889 och framhåller att det bygger på både verkliga observationer och konstnärens fantasi. Bland annat kunde byn som syns under stjärnhimlen inte ses från hans fönster.
Den nya studien bevisar alltså inte att målningen skapades senare än man tidigare trott.
Däremot visar resultaten på att Van Gogh kan ha inspirerats av verkliga stjärnmönster när han målade sin berömda natthimmel.
Läs även:
