Dagens PS

Lilla ö-landets långa kamp mot Sverige – om .nu

Niue
Niues premiärminister Dalton Tagelagi på FN:s klimatmöte COP28. (Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT)
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 23 feb. 2024Publicerad: 23 feb. 2024

Sverige anklagas för “digital kolonialism” av en litet land i Stilla Havet – de tycker vi har stulit domänsuffixet .nu.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Niue är ett land som består av en enda ö i Stilla havet med cirka 260 kvadratkilometer land och runt 1 600 invånare.

De närmsta grannarna Tonga och Amerikanska Samoaöarna som ligger hundratals kilometer bort. Landet är en självständig nation sedan 1974, men i fri association med Nya Zeeland som ligger ungefär 2 400 kilometer därifrån. Statsöverhuvud är kung Charles III av Storbritannien.

Niue
Niue på världskartan, nordöst om Nya Zeeland.

Om du aldrig hört talas om Niue eller någon som kommer därifrån är det förståeligt, det är det minst befolkade landet i världen, enligt Globaldata.

Viktigt för landets identitet

Men de har definitivt hört talas om oss.

Och de har inte särskilt bra saker att säga. Landets premiärminister är helt övertygad om att framtiden för hela hans nation ligger i händerna på det svenska rättssystemet.

Det handlar om den långa processen kring domänsuffixet .nu, som Niue sedan många år processar om att få tillbaka. Sedan 2013 hanteras .nu av svenska Stiftelsen för Internetinfrastruktur, oftast kallad Internetstiftelsen.

“Vi är offer för digital kolonialism”, säger Niue premiärminister Dalton Tagelagi till New York Times, som gjort ett långt reportage om Niues kamp mot Sverige.

ANNONS

“Denna domän, .nu, erkänner Niue som ett suveränt land. Så viktigt är det för vår identitet”, säger han.

ANNONS

Senaste nytt

.nu köptes av affärsman

Historien tar sin början på 1990-talet, då den amerikanske affärsmannen Bill Semich erbjöd sig att skaffa fram internet till ön i utbyte mot rättigheterna till det domänsuffix landet blivit tilldelat genom sin landskod – .nu.

Till skillnad från grannlandet Tuvalus domän .tv så hade .nu inget uppenbart värde, så Niues styrande accepterade. Det visade sig vara ett felaktigt antagande – nu betyder ju nu på svenska (samt danska och holländska), och domänsuffixet blev väldigt populärt på slutet av 1990-talet och är så än i dag.

Affärsmannen och ö-nationen hamnade snabbt i luven på varandra och Niue sade upp avtalet år 2000. Sedan dess har landet processat för att få tillbaka sitt domänsuffix.

“210 miljoner i intäkter”

På torsdagen avslutade Södertörns tingsrätt den två dagar långa huvudförhandlingen.

Niues premiärminister menar att en seger är nyckeln till hans lands framtid, och till och med landets framtida inträde i FN. De söker också ett saftigt skadestånd från Internetstiftelsen.

“Internetstiftelsen har haft domännamnet i tio år och har fått 210 miljoner i intäkter under den tiden”, säger Pär Brumark, en svensk domännamnsexpert som är Niues regerings särskilda sändebud i internetrelaterade frågor till Svenska Dagbladet.

ANNONS

210 miljoner är mer än dubbelt så mycket som Niues BNP, så en seger skulle ge landet ett ordentligt tillskott.

Internetstiftelsen tillbakavisar alla krav.

“Vi är bara administratörer av domänen. Vi äger den inte. Vi har försökt förklara i rätten att vi inte är rätt motpart”, säger Internetstiftelsens affärsområdeschef och kommunikationschef Jannike Tillå till SvD.

Dom i målet faller klockan 11 den 14 mars.

Läs även: Mineraljakt i gruvor på havsbotten skapar konflikt (Dagens PS)

Läs även: Framvaskat: Guldkorn på Amsterdambörsen (Dagens PS)

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]