USA stod för 70 procent av ökningen i de länder där utsläppen steg 2025, eftersom kolkraften växte för att möta ett rekordhögt elbehov. Enligt FN:s miljöprogram Unep höjer USA:s politiska omsvängning troligen uppvärmningen med en tiondels grad, i en värld som med nuvarande politik är på väg mot 2,8 grader.
USA ökade utsläppen mest i världen – kolkraften steg 13 procent
Utsläppen i USA ökade med 133 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2025, enligt Uneps årliga Emissions Gap Report som kom på onsdagen. Ökningen är nästan tre gånger så stor som Sveriges samlade utsläpp samma år, 46,7 miljoner ton enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik.
”I absoluta tal var ökningen i USA långt större än i något annat land, och den drevs av ökad efterfrågan på el och av att kolkraften ökade igen”, skriver Unep i rapporten. Utsläppen steg i 124 länder, med sammanlagt 189 miljoner ton, och 70 procent av ökningen kom från USA, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Rekordbehov av el gav kolet fart
Elproduktionen i USA slog rekord 2025 och kolkraften ökade med 13 procent, och den ökningen gav enligt den amerikanska energistatistikmyndigheten EIA 78 miljoner ton mer koldioxid. EIA räknar bara energirelaterad koldioxid, och redan den motsvarar mer än hälften av de 133 miljoner ton som Unep redovisar för USA.
Elbehovet drevs enligt EIA av en varm sommar och av datacenter och fabriker. Datacentren stod enligt Internationella energiorganet IEA för ungefär hälften av ökningen i elförbrukningen 2025 och använder nu omkring sex procent av all el i USA.
Enligt Unep blev gasen dyrare, och gaskraften minskade med 4 procent när kraftbolagen körde kolverken mer. Eftersom kol ger mer koldioxid per kilowattimme än gas steg utsläppen, påpekar EIA.
Gränsen på 1,5 grader passeras
De globala utsläppen stod ändå i stort sett still, på 58,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter 2025, delvis eftersom utsläppen från skogsbränder minskade.
Det är omkring 80 procent mer än utsläppen får uppgå till 2030 om uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader, och rapporten slår därför fast att uppvärmningen kommer att passera Parisavtalets gräns.
För att pressa tillbaka den till 1,5 grader före seklets slut måste utsläppen enligt rapporten minska med 45 procent från 2025 till 2035, medan ländernas klimatplaner räcker till 11 till 15 procent.
”Vi har förhalat klimatarbetet och därför säger vi att fönstret har stängts, men vi kan öppna det igen”, säger Uneps chef Inger Andersen till Financial Times.
En tiondels grad från USA
Unep räknar inte längre in USA:s tidigare klimatmål, eftersom landet formellt har lämnat Parisavtalet, och det är en av förklaringarna till att utsikterna är sämre än i fjolårets rapport. Om länderna genomför det de lovat i sina klimatplaner stannar uppvärmningen vid 2,6 till 2,7 grader, beroende på om länder vars planer bygger på stöd utifrån faktiskt får stödet.
Rapportens huvudförfattare Anne Olhoff, chef för Unep Copenhagen Climate Centre, säger till AP att den amerikanska omsvängningen troligen höjer den globala uppvärmningen med en tiondels grad vid seklets slut.
Donald Trump har fortsatt att göra kolet till en del av sin energipolitik även efter mätåret 2025, och i juni avsatte han 685 miljoner dollar (6,8 miljarder kronor) till kolindustrin, bland annat till nya kolkraftverk, enligt Semafor.
”När de hittar något bättre är vi redo för det. Men det är långt kvar innan de hittar något bättre”, sa Trump i Ovala rummet när han presenterade stödet den 4 juni.
Bill Hare, vd för forskningsinstitutet Climate Analytics, säger till AP att USA ”gör allt för att blockera förnybar energi och samtidigt aktivt gynnar och subventionerar smutsigt kol”.
Enligt Hare skulle den extra tiondelen av en grad som Olhoff talar om utsätta ytterligare 140 miljoner människor för farlig hetta.
