Politikerna sviker klimatet – men konsumenterna kämpar på

Fler köpte tjänster

Nedgången var särskilt tydlig för varor från Kina, där inbäddade utsläpp föll med 26 procent. Även importen från EU och Ryssland gav lägre klimatavtryck.

Trots att den inhemska efterfrågan endast minskade med 0,5 procent minskade utsläppsintensiteten – utsläpp per spenderad krona – med nära nio procent.

En orsak är att konsumtionen skiftat från varor till tjänster, som generellt ger lägre klimatpåverkan.

Kritiseras av Riksrevisionen

Sammantaget innebär det att Sveriges konsumtionsutsläpp nu är tillbaka på 2020 års nivåer, efter ökningar under 2021 och 2022.

Samtidigt som SCB redovisar tydliga minskningar i utsläppen väcker Riksrevisionen frågor om hur klimatstatistiken används i den politiska beslutsprocessen.

I en ny granskning kritiseras Naturvårdsverket och regeringen för att inte redovisa tillräckligt tydligt hur stora osäkerheter som finns i utsläppsprognoserna, rapporterar SVT.

Riskerar missbedömning

Enligt Riksrevisionen riskerar bristen på transparens att ge både riksdag och väljare en missvisande bild av Sveriges klimatutsläpp och framtida utveckling.

Granskningen pekar även på att regeringen i sitt budgetunderlag valt att presentera endast ett scenario för utsläppsutvecklingen – något som kan få det att framstå som om klimatmålen ligger närmare än de i själva verket gör.

“Den största risken är att regeringen missbedömer hur mycket åtgärder de behöver vidta för att klimatmålen ska nås”, säger Ulrika Gunnarsson Östling, projektledare på Riksrevisionen.