Kampen mot USA: Här halkar Europa efter

En marknad som exploderar

Rymdsektorn är redan stor – och växer snabbt. En prognos från Roland Berger och tyska industriförbundet BDI, vilken The Economist tagit del av, pekar på att den globala marknaden kan öka från 470 miljarder euro 2024 till nästan 2 biljoner euro 2040, motsvarande cirka 9 procents tillväxt per år. 

Marknaden omfattar allt från statliga rymdprogram till företag som är beroende av satellitkommunikation.

Men jämfört med USA är Europa en småspelare.

Den amerikanska staten lägger 77 miljarder dollar per år på rymdverksamhet, medan Europas samlade offentliga satsningar uppskattas till omkring 10 miljarder dollar årligen. 

Dessutom dominerar privata aktörer från USA uppskjutningsmarknaden. SpaceX stod för över hälften av världens raketstarter förra året – en nivå europeiska bolag ännu är långt ifrån.

ESA lockar kapital

Trots underläget växer intresset för rymdindustrin i Europa. 

ESA har tecknat avtal med 72 investerare, däribland banker och riskkapitalbolag. Förra året tog europeiska rymd-startups in över 1,5 miljarder euro, vilket var 56 procent mer än året före.

Mellan 2019 och 2024 ökade Europas andel av de globala privata rymdinvesteringarna från 3 procent till 22 procent, främst tack vare ökad efterfrågan från försvarssektorn.

Nationella kraftsamlingar

Flera länder försöker nu ta täten.

Tyskland har presenterat sin första nationella rymdstrategi och lovar 35 miljarder euro till militär rymdteknik fram till 2030. Startupbolaget Isar Aerospace nära München, som utvecklar bärraketer för satelliter, är ett av företagen som väntas dra nytta av satsningen – trots att bolagets första raket kraschade kort efter uppskjutningen i mars.

Frankrike lanserade i höstas sin egen rymdstrategi. Airbus, Thales och italienska Leonardo har dessutom enats om att slå samman sin rymdverksamhet i ett gemensamt bolag, med modellen hämtad från vapentillverkaren MBDA. Det har Dagens PS tidigare skrivit om. 

Beroendet av USA

En central drivkraft bakom satsningarna är Europas vilja att bli mer oberoende av amerikansk teknik – särskilt Starlink, som levererat satellitkommunikation till Ukrainas försvar.

EU har därför startat projektet Iris2, en egen satellitkonstellation för 10,6 miljarder euro. Planen är att systemet ska bestå av 290 satelliter och bli operativt tidigast 2030. Det kan jämföras med Starlinks nuvarande nät på över 9 000 satelliter.

Framgångar och begränsningar

Europa har dock redan visat vad det klarar av. Satellitprogrammet Copernicus ger avancerad jordobservation medan navigationssystemet Galileo beskrivs som mer exakt än amerikanska GPS.

Samtidigt är slutsatsen dyster: Europa kommer sannolikt aldrig att nå samma kommersiella position som USA i rymden. Men för kontinenten handlar kampen om mer än affärer – det handlar om tekniskt oberoende, säkerhet och strategisk kontroll över framtidens kritiska infrastruktur.

Samtidigt är många oroliga över att världen är på väg att bli alltför beroende av världens rikaste man och hans rymdsatsningar. Det kan du läsa mer om hos Realtid.