Helgens kaos i Frankrike fick inrikesministern Laurent Nuñez att lämna in sin avskedsansökan. Men det blev nej på den från president Emmanuel Macron.
Inrikesministern fick inte avgå när Frankrike brinner
Enligt Reuters samlades över en halv miljon människor i demonstrationer runt om i Frankrike under lördagen den 17 oktober. Många demonstrerade fredligt, men grupper av demonstranter plundrade butiker, vandaliserade byggnader och drabbade samman med polis. I Limoges sattes stadshuset i brand.
Demonstrationerna riktade sig mot stigande levnadskostnader och försämrade offentliga tjänster, med särskilt fokus på problemen i det franska skolsystemet.
”Landet har ett behov av ett kontinuerligt ledarskap för ordningsstyrkorna i den rådande situationen”, lyder Macrons motivering till beslutet att avslå inrikesministerns begäran om att avgå.
2 400 gripna
På söndagen hade minst 2 400 personer gripits runt om i Frankrike, rapporterade Associated Press. I Paris sattes polis in för att stoppa plundring och nya sammandrabbningar. Även Marseille, Lyon och Bordeaux drabbades av våld och skadegörelse.
Macron fördömde våldet i ett tv-sänt tal på söndagen och lovade att de ansvariga skulle ställas till svars.
”De som plundrat ska betala för skadorna, och de som försökt störta republiken ska ställas till svars”, säger presidenten enligt Associated Press.
Macron betonade att fredliga demonstranter måste skiljas från grupper som ägnar sig åt våld och förstörelse. Han pekade ut radikala vänstergrupper och kriminella som ansvariga för delar av oroligheterna.
Justitieminister Gérald Darmanin har medgett att myndigheterna underskattade hotet från grupper som regeringen beskriver som radikala vänsterextremister. Inrikesminister Nuñez medgav i fransk radio att polisen tappat kontrollen i flera städer, och att han är ansvarig för allt som händer på plats, vilket var anledningen till att han velat avgå.
Enligt Reuters hade Frankrike mobiliserat omkring 60 000 poliser och andra säkerhetsstyrkor under lördagen. Trots insatsen lyckades myndigheterna inte förhindra omfattande skadegörelse.
Missnöjet började i skolan
Oroligheterna har vuxit fram ur flera veckors demonstrationer med elever i centrum. Protesterna handlar bland annat om brist på lärare, nedgångna skolbyggnader och kritik mot hur utbildningssystemet fungerar.
Enligt The Guardian har missnöjet också breddats till frågor om hushållens ekonomi, bostadskostnader och försämrad offentlig service. Fackförbund och andra grupper har anslutit sig till protesterna.
Den här gången sammanfaller oroligheterna med en svag fransk ekonomi och en växande statsskuld. Regeringen behöver få igenom en budget som ska begränsa underskotten, vilket riskerar att försvåra möjligheterna att möta kraven på ökade offentliga utgifter.
Oroligheterna skakar även marknaden
Den politiska osäkerheten har också fått ekonomiska konsekvenser. Enligt Reuters steg räntan på franska tioåriga statsobligationer med åtta punkter till 4,86 procent under måndagens inledande handel. Det franska börsindexet CAC 40 föll omkring 1,3 procent, medan aktier i storbankerna BNP Paribas, Société Générale och Crédit Agricole backade omkring 2 procent.
Premiärminister Sébastien Lecornu kallade på måndagen till ett krismöte med ministrar för att samordna regeringens svar. Enligt den franska tidningen Le Monde ska regeringen också bedöma skadorna på butiker och offentlig egendom och undersöka hur ekonomiskt stöd snabbt kan nå de drabbade.
Läs mer: Euron faller till 17-månaderslägsta – Frankrikes skulder i centrum
Läs mer: Marknaden tar höjd för fransk politisk turbulens
