Många paradisöar som Fiji hotas av klimatförändringar och överturism. Det sker dock förbättringar och det kommer ofta från lokalt håll.
Hotat paradis – men vändningen kommer
Plastskräp, klimatförändringar med varmare hav och höjda havsnivåer. Lägg till massturism och du har en bild som hotar många paradisöar runt om i världen.
Vi förknippar ofta paradisöar som Maldiverna och Fiji med kritvita stränder, turkost vatten med färgglada fiskstim som simmar bland korallreven under ytan.
Hotade paradisöar
Så har läget varit tidigare, men klimatförändringar, platsföroreningar och utfiskning har förstört många korallrev och den ekologiska balansen på önationer.
Länder som Maldiverna och Fiji vill givetvis ha turism, sedan det medför klirr i kassan, men det är en balansgång sedan överturism skapar problem med växande sopberg och annan nedskräpning, samtidigt som det leder till ökad aktivitet på redan känsliga korallrev genom snorkling och dykning.
Turister äter dessutom gärna fisk- och skaldjur vilket pressar fiskbestånden ytterligare.
Problem ser lösningar
Problemen tornar upp sig med det gör även lösningarna – och de kommer ofta från lokalt håll, berättar New Scientist.
Många önationer har redan avsatt stora havsområden där fiske är förbjudet, helt eller delvis. Där får fisk och andra arter en frizon och hinner återhämta sig, och fiskare har dessutom märkt att fisket sedan spiller över till andra områden – så det blir en win-win för alla.
Återplanterar mangroveskogar
På Fiji har lokalbefolkningen återplanterat mangroveskogar och de fungerar som barnkammare för många fiskarter, och de är även effektiva mot erosion och stormar. Resultatet är tydligt – naturen återhämtar sig snabbt.
”Mangroverestaurering är inte en mirakelkur, men det är en mycket bra naturbaserad lösning”, säger Charles Mahé vid Kiwa-initiativet, ett program som arbetar med ekosystemen på Stillahavsöarna.
Använder AI
Samtidigt har paradisöar börjat använda AI i allt större utsträckning. Teknik som satellitövervakning och AI används för att snabbt upptäcka förändringar i haven och även kunna följa korallrevens utveckling, och där man på sistone experimenterar allt mer med nya stresståligare koraller som klarar varmare havstemperaturer.
Pardiset är hotat men vändningen är på gång.
Pengar till klimatanpassning
Pengar måste dock fortsatt komma in för att hjälpa dessa önationer med klimatanpassning.
”Vissa människor brukar säga att dessa öar kommer att drunkna”, säger Neville Nicholls, en australiensisk klimatforskare och tillägger:
”Det är trots allt kanske ändå ett val.”
Läs även:
Ny chockrapport: Klimatkrisen dubbelt så dyr som vi trott. Dagens PS
