Grönt ljus för EU:s största handelsavtal – här är vinnarna och förlorarna 

Tysk bilindustri vinnare

Bland de större vinnarna finns den tyska bilindustrin. Höga tullar på upp till 35 procent ska successivt sänkas, vilket ger bolag som Volkswagen och BMW bättre tillgång till marknader i Latinamerika.

Tullnedtrappningen sker dock stegvis, efter krav från Brasilien som vill skydda sin egen bilindustri. Elbilar får dessutom särskild förtur, ett område där europeiska tillverkare enligt Politico har halkat efter.

Meloni säkrade stöd till bönder

Italiens premiärminister Giorgia Meloni pekas också ut som vinnare. Genom att i sista stund hota att ansluta sig till Frankrikes motstånd lyckades hon förhandla fram skyddsåtgärder för italienska bönder och löften om nya jordbruksstöd från EU-kommissionen.

Resultatet blev att Italien till slut ställde sig bakom avtalet och att Meloni nu kan sälja uppgörelsen som en politisk seger på hemmaplan.

Läs även: EU tappar sin fördel mot Schweiz efter handelsavtal. Dagens PS

Von der Leyens dyrköpta triumf

För EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är avtalet en bitterljuv seger, menar Politico. Hon får igenom ett av EU:s största handelsavtal någonsin och stärker Bryssels globala roll – men till ett högt pris.

För att vinna stöd har hon lovat EU:s jordbrukare 45 miljarder euro i subventioner, vilket innebär ett steg tillbaka från ambitionen att minska jordbruksstöden till förmån för innovation och tillväxt.

Bönderna inte bara förlorare

Böndernas motstånd mot Mercosur-avtalet handlar i grunden om rädsla för prispress, orättvis konkurrens och förlorad kontroll. Men trots massiva protester menar Politico att EU:s bönder inte är entydiga förlorare. Importen av exempelvis nötkött och kyckling begränsas av strikta kvoter. Samtidigt får europeiska specialprodukter som parmesan och franskt vin fortsatt skydd.

Tillsammans med de omfattande subventionerna gör det att avtalet, enligt Politico, ”inte luktar så illa trots allt”.

Macron förlorade maktkampen

Den största politiska förloraren är Frankrikes president Emmanuel Macron. Han har varit en av avtalets mest högljudda kritiker, pressad av ett starkt inhemskt motstånd från franska jordbrukare.

Frankrike röstade nej tillsammans med bland andra Polen, Österrike och Ungern, men lyckades inte stoppa avtalet. För Macron innebär nederlaget ännu ett bakslag i en period där hans politiska inflytande i Europa ifrågasätts.

Även USA:s president Donald Trump pekas ut som förlorare. Avtalet går tvärt emot hans konfrontativa handelspolitik och stärker ledare som Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva.

Klimat och geopolitik i skuggan

Den kanske största förloraren på sikt är Amazonas regnskog. Ökad export av sydamerikanskt nötkött till Europa riskerar att driva på avskogningen. Samtidigt innehåller uppgörelsen krav på skydd mot illegal avskogning och ett åtagande att följa Parisavtalet.

Geopolitiskt stärker avtalet EU:s relationer med länder som Brasilien och minskar både USA:s och Kinas inflytande i regionen. För EU handlar Mercosur därför om mer än handel: det är också ett försök att återta initiativet på den globala arenan.

Läs också: Gruvjättar i samtal – kan bli störst i världen. Realtid