Inte minst de senaste veckorna har visat att människor har svårt att samsas i luften. Djur är bättre på det. Så här går det till.
Från drönare till duvor: så ser det verkliga luftrummet ut
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 okt. 2025Publicerad: 10 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Drönarattacker och påstådda sådana, inklusive luftballonger med smuggelcigaretter, har dominerat de senaste veckornas nyhetsförmedling
De har även påverkat flygtrafiken med stängda flygplatser och försenade eller inställda flighter.
Väl uppe i luften har vi sedan ett invecklat system av trafikleder för flygtrafiken i ett avancerat och känsligt system för hur vi ska ta oss fram när vi lyft från marken.
Det har fåglar, fladdermöss och insekter också, rapporterar forskare från Lund i den vetenskapliga artikeln ”Animal niches in the airspace”.
Nya rön: Fågeln som är lika smart som AI. Dagens PS
Skapar trafikleder
Fåglar och övriga delar nämligen upp luften i olika trafikleder ovanför marken.
Atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter, visar forskningen från Lund.
Lunda-forskarna introducerar, i samarbete med forskare från Nederländerna och USA, ett ramverk för att förstå luftrummet som ett habitat i likhet med havet eller skogen.
ANNONS
Ballonger togs för drönare – stängde flygplats. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
”En dynamisk miljö”
”Det handlar inte bara om var djur flyger, utan varför. Vind, temperatur och lufttryck spelar roll, men också var andra djur befinner sig. Det är en dynamisk miljö som kräver anpassning”, säger Cecilia Nilsson, biologiforskare vid Lunds universitet.
Olika djurarter fördelar sig i luftrummet beroende på flygförmåga och miljöförhållanden.
Långsammare insekter håller sig nära marken där vinden är svagare och temperaturen mer stabil.
Fladdermöss rör sig främst i de mellersta luftlagren, där de jagar lite snabbare insekter.
På de riktigt höga höjderna dominerar fåglarna, som utnyttjar termik och medvindar för effektiv transport.
”Sedan finns så klart undantag, som att insekter i vissa fall kan transporteras till höga höjder i termik, och gott om mer stationära fåglar som nästan aldrig gör höghöjdsflygningar utan håller sig till de lägre våningarna”, påpekar Cecilia Nilsson.
ANNONS
Extremt rörlig miljö
Till skillnad från andra livsmiljöer är luften extremt rörlig. Vädret skiftar snabbt, vilket påverkar tillgången på föda, energiförbrukning och konkurrens mellan arter.
Forskarna har analyserat abiotiska faktorer som väder och lufttryck och biotiska faktorer som samspel mellan olika arter.
Syftet är att förstå varför vissa djur flyger högt och andra lågt och varför de mönstren kan ändras från dag till dag.
Insikterna kan få praktisk betydelse för naturvård, stadsplanering och utbyggnad av energiinfrastruktur.
”Vi vill uppmuntra fler studier som kartlägger vilka arter som använder vilka höjder, och under vilka förhållanden. Det är helt avgörande för att förstå hur mänsklig påverkan – som vindkraft, drönare eller stadsbebyggelse – påverkar flygande djur”, avslutar Cecilia Nilsson.
Förklaringen: Därför ser vi drönare överallt. Dagens PS
Danmark stoppar flygning med civila drönare. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Laddhybrid-kampanj hos Volkswagen
Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Se alla kampanjmodeller här!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS