EU har drabbats av sitt värsta brandår sedan mätningarna började. Hittills har över en miljon hektar skog och mark brunnit – en yta större än hela Cypern. Nu höjs röster om att katastrofen hade kunnat undvikas.
EU brinner: ”Klimatförändringar är inte huvudorsak”


Mest läst i kategorin
Enligt data från EU:s European Forest Fire Information System (EFFIS), analyserad av Politico, har 1 016 000 hektar bränts sedan januari. Det är första gången EU passerar en miljon hektar sedan mätningarna startade 2006.
Det tidigare rekordåret var 2017 då knappt 988 000 hektar brann.
Sedan början av augusti har utvecklingen accelererat. Då låg siffran på 380 000 hektar, men på bara två veckor har nästan två tredjedelar av årets förluster inträffat.
I Spanien har mer än 400 000 hektar gått upp i rök, och i betydligt mindre Portugal har över 270 000 hektar brunnit, motsvarande tre procent av landets yta.
Klimatförändringar förvärrar – men är inte allt
Både Spanien och Portugal har drabbats av extrema värmeböljor och torka, vilket gjort markerna torra och brännbara. Att klimatförändringarna har förvärrat riskerna är fastslaget. Forskare menar dock att det finns andra, mer avgörande orsaker.
”Klimatförändringarna spelar en roll här, det är säkert, men det är inte huvudorsaken, och det kan inte användas som en ursäkt för vad regeringar måste göra när det gäller förebyggande åtgärder”, säger Jordi Vendrell, chef för den spanska stiftelsen Pau Costa Foundation, till Politico.
Läs även: Det kommer brinna i fjällen – forskare varnar för långvariga skador. News55
Senaste nytt
Den dolda brandfaran – övergiven mark
En central förklaring till bränderna är den omfattande landsbygdsavfolkningen, menar Arantza Pérez Oleaga, vice dekan vid Spaniens officiella skogsingenjörskollegium.
När bönder och herdar lämnat jordbruket har markerna växt igen och blivit fulla av lättantändlig vegetation. Enligt experter är detta huvudskälet till att Iberiska halvön gång på gång drabbas så hårt.
”De bränder vi ser är resultatet av årtionden av landsbygdsavfolkning och avsaknaden av skogsvård”, säger Arantza Pérez Oleaga.
Forskare pekar på att mängden biomassa i Spanien har ökat med 160 procent på 50 år, vilket skapar perfekta förhållanden för bränder.

Politisk strid i Spanien
Samtidigt hamnar politiker i både Spanien och Portugal i försvarsställning. Många vill lägga skulden på klimatförändringar, extremväder eller politiska rivaler, konstaterar professor Víctor Resco de Dios vid universitetet i Lleida. Debatten handlar ofta om brandbekämpningsresurser, snarare än förebyggande arbete.
Men enligt experterna är just förebyggande åtgärder både billigare och mer effektiva än att släcka när bränderna väl rasar.
”Om vi vill att brandmännen ska kunna stoppa en brand måste de självklart ha resurserna”, säger Víctor Resco de Dios. ”Men de kan inte göra sitt jobb, även om de har alla resurser i världen, eftersom de landskap vi har inte tillåter dem att arbeta”.
En lång väg framåt
För att minska brandrisken krävs omfattande satsningar på landsbygden, menar forskarna. Det handlar om att främja jordbruk och skogsbruk, skapa brandgator, aktivt sköta markerna och ibland låta kontrollerade bränder ske.
Men politiker har få incitament att satsa på långsiktiga lösningar som inte syns direkt.
”Du kan ta en bild bredvid det brandflygplan du köpt med EU-medel, men du får ingen bandklippningsceremoni när du använder offentliga pengar för att rensa upp en skog”, säger Pérez Oleaga.
Läs också: Spanien i lågor – tusentals flyr när elden sprider sig. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.