Del 2 av 4: Ai-krisen i Sverige
Svensk AI kraschar – bara 26 procent fungerar


Mest läst i kategorin
Alla vill ha AI. Regeringen, företagen, kommunerna – till och med svärmor har bytt ut Google mot ChatGPT. Men trots en närmast religiös tilltro till tekniken så levererar svenska AI-projekt sällan på allvar.
IBM:s CEO Study 2025 ger siffrorna svart på vitt: Bara 26 procent av alla AI-satsningar i Sverige har gett förväntad effekt de senaste tre åren. Vad är det som går fel?
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Läs även: Så ska Arvind Krishna få IBM + Ai att dansa igen
Läs även: Sverige halkar efter i AI – nu kommer räddningen från Kanada

Ai-ångest: Ingen vet vad de letar efter
Enligt rapporten säger endast 48 procent av svenska vd:ar att deras organisation har tydliga mått för att mäta innovationens avkastning. Resten famlar i mörkret – utan karta, kompass eller KPI:er.
“Vi märker att många pratar om AI som en lösning, men glömmer att först formulera problemet”, säger Vahid Zohali, vd för IBM Sverige. “Man sätter igång ett projekt för att det låter bra – inte för att man vet vad man ska mäta.”

har gett förväntad effekt de senaste tre åren. Collage: Canva
Senaste nytt
Ai-dumhet: Svenska bolag dränks i dataröra
AI bygger på data. Ju bättre data, desto smartare AI. Men här är verkligheten brutal:
38 procent av svenska vd:ar medger att deras tekniklandskap är splittrat efter år av ogenomtänkta investeringar. Systemen talar inte med varandra. Viktiga datakällor ligger på olika plattformar, i olika format – eller är rent av låsta.
“Det är som att försöka bygga en elbil med reservdelar från trettio olika märken”, säger Urban Roth, chef för IBM:s innovationsstudio i Stockholm.
Han pekar också på att framtidens AI kräver en datainfrastruktur som möjliggör god datakvalitet och att data kan samverka, oavsett var de ligger.
Läs även: Viggo möter Gospic: “AI befriar oss från tråkjobb – men vad gör vi sen?”
Försiktighet dödar effekt
IBM:s rapport visar tydligt att svenska chefer vill göra rätt. Det är i grunden något bra. Men när etiska krav, juridiska tveksamheter och rädsla för misstag får ta över – då stannar hela projekt.
“Vi är bra på att säga nej i Sverige”, säger Roth. “Men AI kräver mod, tempo och iteration. Du måste våga misslyckas snabbt för att sedan kunna skala upp det som fungerar.”
Detta syns tydligt i kontrasten till USA, där bolag som IBM nu rullar ut AI-lösningar i miljardklassen – ofta på ofullständig data men med tydlig ROI-strategi.
Läs även: Från savannen till kiselchip – hjärnan i AI:s tidevarv
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen
Läs även: Så ska Arvind Krishna få IBM + Ai att dansa igen

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.