Kina fortsätter att köpa guld i rekordtakt, trots att högre räntor pressar ädelmetallen. Bakom köpfesten finns både geopolitisk oro och en växande vilja att minska beroendet av dollarn.
Därför fortsätter Kina att köpa guld i rekordmängd
Under årets första åtta månader importerade Kina mer än 1 000 ton guld till ett värde av 158,8 miljarder dollar, motsvarande omkring 1 500 miljarder kronor. Det överstiger hela importvärdet för 2025, då Kina köpte 886 ton för 96,5 miljarder dollar, enligt Financial Times.
Det beror bland annat på att landets centralbank fortsätter att fylla på reserverna. I september ökade Kinas centralbank sitt guldinnehav med omkring 21 ton, enligt Kitco. Det var den största månadsökningen på tre år och den 23 månaden i följd med nettoköp, enligt uppgifter från centralbanken.
Vill minska beroendet av dollarn
En viktig förklaring är Pekings ambition att minska exponeringen mot amerikanska tillgångar, enligt CNBC. Kinas innehav av amerikanska statsobligationer sjönk till 618 miljarder dollar i juli, den lägsta nivån sedan 2008, enligt amerikanska finansdepartementets statistik.
Guld har en särskild fördel jämfört med utländska statsobligationer. Ädelmetallen är inte någon annans skuld och innebär därför ingen direkt motpartsrisk. Efter att västländer frös ryska centralbankstillgångar i samband med invasionen av Ukraina har frågan om var länders reserver finns och vem som kontrollerar dem fått större betydelse.
Hushållen söker alternativ
Även privata investerare bidrar till efterfrågan. Den utdragna krisen på den kinesiska fastighetsmarknaden har försvagat en traditionell källa till hushållens förmögenheter. Börsen har haft svårt att locka investerare med stabil avkastning, medan räntorna på statsobligationer ligger nära historiskt låga nivåer.
Guld har därför blivit ett alternativ för den som vill bevara värdet på sina besparingar. Enligt Financial Times ser både hushåll och myndigheter i allt högre grad investeringarna som en långsiktig omfördelning av tillgångar, snarare än en kortsiktig spekulation.
Högre räntor sätter press på guldet
Utvecklingen sker trots att högre räntor normalt är negativt för guldpriset. Till skillnad från obligationer och bankkonton ger guld ingen löpande ränta. När avkastningen på räntebärande tillgångar stiger blir det därför dyrare att hålla metallen i form av utebliven avkastning.
I september föll guldpriset med mer än 6 procent, pressat av stigande amerikanska räntor och en starkare dollar, enligt Bloomberg.
Läs mer: Guldrallyt kan fortsätta: ”Gått in i en ny haussefas”
Läs mer: Hongkong tar hand om Putins sanktionerade guld – ”inkörsport till Kina”
