Nuförtiden är det mycket oväsen under ytan i världshaven. Så såg det inte ut tidigare – då valarnas sång faktiskt kunde höras på många håll.
Då kunde valarna höras sjunga – nu överröstade under ytan
Valfångsten slog ut många valarter och gjorde att bland annat världens största däggdjur – blåvalen – blev utrotningshotad.
Sedan valfångsten till stor del har avlutats och arter som just blåvalen har skyddats har valar på många håll blivit en allt vanligare syn igen.
Samtidigt har det nya hotet mot de marina djuren förbytts från harpuner till buller.
Buller tar över valsången
Allt fler båtar och fartyg tar över haven vilket samtidigt leder till mer buller och ljudföroreningar. Det bådar illa för havens invånare som valar – som använder ekolokalisering – och blir stressade av bullret under ytan – vilket i sin tur kan leda till kollisioner med fartyg.
Forskare har även genom AI insett att valar använder ett fonetiskt alfabet när de kommunicerar med varandra.
Buller under havsytan, som överröstar valarnas kommunikation, är ett fenomen som har ökat under de senaste årtiondena. Forskare har hittat bevis på det genom den äldsta registrerade ljudinspelningen av valsång, som är från 1949.
Inspelningen är med en knölval i Bermuda, en art som också ökar i antal, och som är känd för sin sång.
Äldsta kända valsången
Det som är speciellt med inspelningen, förutom att den är den äldsta kända valsången, är att det var ett tyst hav 1949, jämfört med idag, enligt Fortune.
Havet uppges ha varit tio gånger tystare, i en tid då valsång tydligt kunde höras och som inte stördes av buller från fartygstrafik.
Inga mänskliga ljud
På den tiden var världshaven betydligt mindre fyllda av mänskliga ljud. Fartygstrafiken var lägre, industriverksamheten till havs begränsad och undervattensbuller från exempelvis sonar, oljeprospektering och containerfartyg nästan obefintligt. För valar, som är starkt beroende av ljud för att kommunicera och navigera, innebar detta en helt annan akustisk miljö.
Valar använder lågfrekventa läten för att kommunicera med varandra över enorma avstånd – ibland hundratals kilometer. I ett tyst hav kan dessa signaler färdas långt utan att störas. Men nu måste valarna bokstavligen ropa högre för att överrösta det ständiga bakgrundsbruset från oss människor.
Vill dämpa bullret
Att ta ett steg tillbaka till 1949 är ett viktigt sätt för forskarna att förstå hur haven såg ut då och jämföra med idag, och försöka arbeta fram förslag på att dämpa bullret under ytan.
”Upptäckten av sedan länge försvunnen valsång från ett lugnare hav skulle kunna vara en utgångspunkt för att bättre förstå de ljud som djuren gör idag”, säger Hansen Johnson, forskare vid New England Aquarium.
Valarna har till viss del tvingats anpassa sig till att hav fullt av buller de senaste årtiondena. Men forskare vill hjälpa valar på traven genom att införa åtgärder som långsammare fartygshastigheter, tystare propellerteknik och bättre reglering av undervattensbuller som kan göra stor skillnad på djurens beteende.
Valsång, för den som har hört det, är väldigt speciellt menar Hansen Johnson.
”Det är vackert att lyssna på och har verkligen inspirerat många människor att vara nyfikna på havet och bry sig om havslivet i allmänhet.”
En sång som förhoppningsvis kan få större utrymme i framtiden igen, om valarna kan få ta mer plats i världshaven.
Missa inte:
Ensam Atlantroddare fastnar i hav av valar. Dagens PS
Så kan attacker från argsinta späckhuggare förebyggas. Dagens PS
