Sverige rustar upp som aldrig förr. Men bakom satsningarna väntar utmaningar som kan fördröja utvecklingen.
300 miljarder till försvaret – men det finns problem


Mest läst i kategorin
Sverige befinner sig mitt i en rekordstor försvarssatsning. Budgeten har skjutit i höjden, nya fabriker planeras och produktionen ska växlas upp. Men flera avgörande utmaningar står i vägen, menar en expert.
Missa inte: Fler köper fritidshus – men priserna sjunker i flera län. Dagens PS
Produktionskapaciteten räcker inte
Försvarsbudgeten ligger 2025 på 143 miljarder kronor och ska öka till 186 miljarder till 2030. Utöver det har regeringen och Sverigedemokraterna lanserat en lånefinansierad satsning på ytterligare 300 miljarder kronor fram till 2035. Sverige genomför enligt regeringen den “största upprustningen sedan Kalla kriget”, med målet att nå 3,5 procent av BNP i försvarsutgifter.
“Vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge och osäkerheterna kommer att förbli stora under en lång tid”, konstaterade statsminister Ulf Kristersson vid en pressträff i mars.

Men industrin brottas samtidigt med kapacitetsbrist, kompetensluckor och långsamma tillståndsprocesser. Nya fabriksytor måste byggas, produktionslinor startas och personal rekryteras. Det rapporterar Ny Teknik, som lyfter fram flaskhalsar i industrin som en central utmaning i upprustningen.
“Det är klart att det behövs pengar om vi ska öka vår försvarsproduktion. Men det finns även en rad praktiska problem som också måste lösas”, säger Per Olsson, försvarsekonom vid FOI.
“Sedan måste företagen hitta rätt kompetens, alltifrån svetsare till it-ingenjörer. Detta är en utmaning för många företag”, fortsätter han.
Utmaningarna gäller hela kedjan, från stora huvudleverantörer till mindre underleverantörer som ska leverera allt från kretskort till skruv och mutter.
“Vi skalar upp från låg nivå. Det gäller inte bara Sverige, även europeisk och till och med amerikansk försvarsindustri har utmaningar med att skala upp”, konstaterar Olsson.
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Importberoendet är fortsatt stort för Sverige
En annan utmaning är att svensk försvarsproduktion fortfarande är starkt beroende av utländska komponenter och råvaror. Trots viljan att bygga upp en mer självständig försvarsförmåga är beroendet av andra länder omfattande. Jas Gripen drivs med motorer från USA och har radarsystem från Storbritannien. Mikrochip levereras från Asien, medan flera nyckelmaterial kontrolleras av Kina.
“Allmänt skulle jag säga att vi är starkt importberoende av såväl komponenter som råvaror”, säger Olsson.
Beroendet av USA har länge setts som stabilt men ifrågasätts alltmer i ljuset av nya politiska signaler.
“Och givet svajigheten från Trump så känns denna koppling inte lika solid som tidigare. Vissa menar att hans utspel är “bara ord”, men ord betyder något i politiken. Och försvarsindustriella relationer bygger på långsiktighet”, säger han.
Läs också: Tiden flyger förbi med åldern? Forskare har en möjlig förklaring. Dagens PS
Egen tillverkning inte snabb väg
Regeringen har uttryckt ambitionen att bygga upp en svensk tillverkning av raketartilleri. Det är tekniskt genomförbart, men långt ifrån enkelt, enligt Olsson.
“Vi skulle säkert klara av det, men det skulle kräva en helt ny produktionslina med alla tillhörande underleverantörer. Säg att det tar 20 år. Samtidigt finns amerikanska, koreanska och israeliska alternativ att köpa idag, och både tysk-amerikanska och tysk-israeliska system är under utveckling. Förmodligen billigare och definitivt snabbare än att utveckla eget”, säger han.
EU:s försök att genom gemensamma upphandlingar skala upp produktionen beskrivs som betydelsefulla, men inte tillräckliga. Försvarstillverkning är ofta mer hantverk än massproduktion, med låg automationsgrad och hög komplexitet.
“Försvarsindustri är inte så mycket industriell produktion utan snarare ett hantverk”, konstaterar Olsson.
Läs även: Italiens försvunna stad återuppstår under ytan. Dagens PS
Läs även: Thailand vill undvika medling – öppen för samtal via Malaysia. Dagens PS

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.