Dagens PS

Rapport: Stora renoveringsbehov för svensk kraftproduktion

Värtaverket. De närmaste 30–40 åren behöver svensk kraftproduktion totalrenoveras eller ersättas
Värtaverket. De närmaste 30–40 åren kommer svensk kraftproduktion behöva totalrenoveras eller ersättas. (Foto: TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 02 juni 2022Publicerad: 02 juni 2022

Mellan 2045 och 2060 har svensk vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft nått sin tekniska livslängd och kommer behöva totalrenoveras eller bytas ut.

ANNONS
ANNONS

Svensk elförsörjning är beroende av vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft, i energisystemet kompletterar de varandra och har successivt byggts ut under de senaste hundra åren.

Enligt en rapport från WSP kommer åren efter 2045 en period då den existerande vattenkraften, kärnkraften och kraftvärmen har nått sin tekniska livslängd. Dessutom är den certifierade livslängden för vindkraft 20 år. Det ger oss en situation som innebär att i princip alla kraftverk som nu är i drift kommer att behöva totalrenoveras eller ersättas de närmaste 30–40 åren.

Behöver dessutom byggas ut

Enligt WSP:s beräkningar kommer det kosta 600–900 miljarder kronor. Samtidigt som det krävs omfattande reinvesteringar behöver systemet dessutom byggas ut för att möta den ökade efterfrågan.

“Kikar vi på tidslinjen för när produktionen byggdes ut blir det tydligt att Sverige har ägnat sig åt att bygga ett kraftslag åt gången och att renoveringsbehoven av dessa sammanfaller i tid på ett oroande sätt. Det är tydligt att vi behöver planera för omfattande renovering och med tanke på tidsaspekterna för tillstånd och byggtid måste detta ske i närtid”, säger Fredrik Karlsson, senior energiexpert på WSP, i ett pressmeddelande.

Bättre skick på elnäten

För elnäten går utvecklingen i rätt riktning, de beräknas i dag ha ett värde på 400 miljarder kronor och varje år investeras 14 miljarder kronor på att upprusta dem. Tack vare investeringarna kommer genomsnittsåldern för de svenska elnäten under perioden 2020–2023 sjunka från 28 år till 26, detta enligt Energimarknadsinspektionens bedömning.

I dag överträffar investeringarna behovet på nationell nivå, men den geografiska fördelningen av investeringarna är ojämn. I glesbygdskommuner är avbrotten längst.

ANNONS

“Att leveranssäkerheten är som sämst i de glesare befolkade delarna av landet är en utmaning eftersom många av de stora industrierna som planeras kommer ske i norr, som redan har en sämre leveranssäkerhet. På så vis uppstår en dubbel investeringsskuld i form av nyinvesteringsbehov såväl som förstärkning av existerande nät, säger Fredrik Karlsson i pressmeddelandet.

Intresserad av samhällsbyggnad och teknik? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: WSP: Populism hindrar satsning på nödvändig infrastruktur

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS