Kolanvändningen måste upphöra om klimatet ska räddas. Det är den allmänna meningen. Nu finns siffrorna på vad det kommer att kosta oss.
Prislappen för att bli av med kolet
Mest läst i kategorin
Forskare vid Chalmers och Central European University i Österrike har studerat nationella planer för utfasning av kol runt om i världen.
Det centrala intrycket är att mer än hälften av planerna bygger på ekonomisk kompensation till regioner och företag som i dag är beroende av kolet för sin försörjning.
För att bromsa den globala uppvärmningen måste kolanvändningen upphöra.
Många regeringar, främst i Europa hittills, har börjat fasa ut kolet, men omställningen kan leda till ekonomiska svårigheter för kolberoende regioner.
Tyskland gått före
Som svar på de riskerna har vissa länder antagit så kallade strategier för “rättvis omställning”, där regeringarna stöder företag, arbetstagare och regioner som påverkas negativt.
Tyskland är ett sådant känt exempel, där man har utlovat över 40 miljarder euro för att stödja dem som påverkas av utfasningen av kol.
Globalt uppgår den globala kompensationen för att fasa ut kolet till 200 miljarder dollar, men då har man inte räknat in de två stora länder som idag är världens största användare av kol, Kina och Indien.
Senaste nytt
Enormt mycket mer
Den nya studien visar att om även Kina och Indien skulle fasa ut kolet i den takt som krävs för att nå Paris-avtalets klimatmål – och göra det med motsvarande kompensationsnivåer som de i övriga världen blir prislappen enorm.
Då handlar det om över 2 biljoner dollar.
”Tidigare har utfasning av kol ofta blockerats av de intressen som motsätter sig den. Många länder har lagt pengar på bordet i rättvisa omställningsstrategier, vilket har gjort utfasningen av kol politiskt genomförbar”, säger Jessica Jewell, docent vid Chalmers, och en av författarna till studien.
Stängde sista 2020
I Sverige stängdes det sista kolkraftverket 2020, Värtaverket, två år tidigare än planerat.
Men att kompenseringsstrategier kan stötta omställningsarbete är ändå relevant för Sverige, menar forskarna.
”Vi kan se att kompensation verkligen har underlättat utfasningen av kol. Liknande strategier för vindkraft skulle kunna hjälpa till att låsa upp motståndet mot vindkraft och andra energikällor med låga koldioxidutsläpp”, säger Jessica Jewell.
Forskarna har studerat alla länder som har planer för utfasning av kol.
Totalt har dessa 23 länder, med 16 procent av världens kolkraftverk, utlovat cirka 209 miljarder dollar i kompensation.
Klarar det inte själva
”Den beräknade kompensationen för Kina och Indien är inte bara större i absoluta tal, utan skulle också kosta mer än de har ekonomisk kapacitet till”, säger Lola Nacke, doktorand vid Chalmers och en av författarna till studien.
”Diskussioner om kostnaden för att begränsa klimatförändringarna fokuserar ofta på investeringar i förnybar energi – men vi ser också att det är viktigt att ta itu med de sociala konsekvenserna av minskningen av fossila bränslen för att möjliggöra snabba omställningar”, tillägger Nacke.
Läs mer:
Kraftig ökning av kol i grundvattnet. Dagens PS
Rekordlåga utsläpp i Tyskland. Dagens PS
Innovationen som ger kolgruvorna nytt liv. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.