Sveriges största kärnkraftsreaktor fyller 40 år men feststämningen grumlas av oväntade problem. Nu väntar en sommar i väntläge.
40 år och stopp – Sveriges största reaktor pausas


Mest läst i kategorin
Sveriges största kärnkraftsreaktor fyller 40 år men får fira stillastående.
Reaktor O3 i Oskarshamn kommer inte att återstartas förrän i augusti efter att ett sprucket rör ställt till det rejält.
Svåråtkomligt fel
Det var i april som en spricka upptäcktes i ett rör på reaktorn O3 i Oskarshamn, vilket ledde till att anläggningen fick stängas ner. Reaktorn, som drivs av OKG och där energijätten Uniper är största ägare, väntas nu stå stilla hela sommaren.
“Vi har gjort bedömningen att vi måste ha sommaren på oss för att åtgärda felet”, säger Désirée Liljevall, presschef vid Uniper, till SVT Nyheter.
Anledningen till det utdragna arbetet är att röret sitter så svåråtkomligt till att man var tvungen att tillsätta en särskild arbetsgrupp för att bestämma hur reparationen skulle genomföras. Ursprungligen fanns en plan om återstart redan den 15 juni, men nu är det 15 augusti som gäller.
“Det är såklart olyckligt att vi står stilla, men säkerheten går alltid först”, säger Liljevall.
O3 är i dag den enda reaktorn i drift i Oskarshamn. De två andra, O1 och O2, togs ur bruk 2017 respektive 2015. Målet är att driva O3 fram till 2045 men det kan bli betydligt längre än så.
Missa inte: Ny kärnkraft i Sverige – två giganter gör upp om miljardprojektet. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Senaste nytt
Lång väg till färdig reaktor
Redan 1973 lämnades en ansökan in för att bygga en tredje reaktor i Oskarshamn. Tre år senare gick beställningen till Asea-Atom och Stal-Laval, men reaktorbygget kom inte igång som planerat.
Den politiska osäkerheten kring kärnkraften växte under 70-talet, inte minst genom oljekrisen och växande miljöprotester.
“Det var en het debatt kring kärnkraft på 70-talet, vilket bland annat ledde till en folkomröstning i frågan, säger Johan Lundberg“, vd på OKG i ett pressmeddelande.
Byggstarten sköts därför upp, och det skulle dröja till 1980 innan spaden sattes i marken. Samtidigt påbörjades bygget av Clab, mellanlagret för använt kärnbränsle i Oskarshamn.
Bara fem år senare var O3 klar, sju månader tidigare än planerat, vilket beskrevs som en ingenjörsbragd i samtiden.
Reaktor kan drivas till 2065

Den 3 mars i år fyllde O3 hela 40 år. När reaktorn kopplades på elnätet 1985 var det Sveriges största kraftproduktion på ett och samma ställe. Med en kapacitet på cirka 11 TWh om året motsvarar den elförbrukningen hos en halv miljon villor, enligt Uniper.
Men trots att 40 år från början var tänkt som teknisk livslängd har reaktorn fått ett andra liv. Redan för 15 år sedan fattades beslut om att förlänga driften till 60 år. Och nu finns förhoppningar om att den kan fortsätta ända till 2065.
“Tack vare att Sverige har ett proaktivt moderniserings- och underhållsprogram för kärnkraften har det möjliggjort en drifttidsförlängning”, skriver Uniper på sin webbplats.
Internationella erfarenheter visar att äldre reaktorer kan prestera lika bra som nya. I USA har flera anläggningar redan fått tillstånd att drivas i upp till 80 år.
Läs också: Prisvärda resmål: 10 städer där du reser billigt i sommar. Dagens PS
Fortsättning kräver lönsamhet
Fyra decennier i drift betyder inte att O3 har gjort sitt. Tvärtom visar både tekniska analyser och internationella exempel enligt Uniper att äldre reaktorer kan leverera stabilt under lång tid, förutsatt att det är ekonomiskt hållbart.
Samtidigt står Sverige inför en enorm utmaning. För att klara klimatomställningen till 2045 behöver elproduktionen fördubblas. I det arbetet spelar kärnkraften en viktig roll som stabil och fossilfri energikälla.
Men innan O3 kan bidra igen väntar ett omfattande reparationsarbete, med start i sommar.
Läs även: Här fångas koldioxid för framtiden – mitt i Stockholm. Dagens PS
Läs även: Råttor försenar ny kärnkraft – varning för svenska optimister. Dagens PS

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.