I en tid av geopolitisk oro, amerikansk protektionism och svajig inrikespolitik riktar en av Sveriges mest inflytelserika nationalekonomer skarp kritik mot hur landet styrs.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

I en tid av geopolitisk oro, amerikansk protektionism och svajig inrikespolitik riktar en av Sveriges mest inflytelserika nationalekonomer skarp kritik mot hur landet styrs.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
”Jag uppfattar att politiken mycket mer styrs av vad man tror att opinionen vill ha, i stället för att man försöker leda opinionen”, säger Lars Calmfors i Ekdals Perspektiv.
Han menar att ekonomisk forskning väger lättare i dag än under 1990-talet, då stora reformer som skattereformen och det finanspolitiska ramverket genomfördes. I dag dominerar kortsiktiga politiska överväganden.
”De förstår argumenten. Men de är så fångade i den politiska logiken och det kortsiktiga spelet att det inte spelar så stor roll.”
Calmfors pekar särskilt på hur ramverket för finanspolitiken hanteras. Regeringen har öppnat för att låna till permanenta försvarsutgifter.
”Man resonerar helt fel. Försvaret behövs, men det måste betalas. Nu låter vi framtida generationer betala”, säger han.
Han varnar för att överge etablerade principer.
”Har man en gång slagit in på den vägen, varför ska man följa sunda principer i fortsättningen?”
Även skattepolitiken får kritik. Enligt Calmfors saknas systemtänkande och långsiktighet.
”Alla var överens om att det är ineffektiv fördelningspolitik att sänka matmomsen. Men ändå gör man det.”
När Calmfors ledde EU-utredningen 1996 avrådde han Sverige från att införa euron. I dag ser han annorlunda på saken.
”Vår konjunktur liknar mer euroländernas och vi har mycket starkare offentliga finanser. Det ger oss större möjligheter att använda finanspolitiken om det behövs.”
Den geopolitiska dimensionen väger tungt.
”Det är en viktig signal att vi är med fullt ut i Europasamarbetet.”
Samtidigt riktar han hård kritik mot Donald Trump.
”Den ekonomiska politiken är inte sammanhängande och till stora delar skadlig. Man kan inte bygga en strategi på att USA ska bli normalt igen.”
Han pekar på tullar, växande statsskuld och angrepp på centralbankens oberoende.
”Det är en oförutsägbar värld. Man kan se risker och att vi skulle kunna agera mycket bättre. Men mycket avgörs i Washington – och i Ukraina.”
EKDALS PERSPEKTIV SPONRAS AV


Del 1: Sveriges enorma förmögenheter – ”Farligt och ohållbart”
Sven Hagströmer: Risken ökar för kapitalismens ”onda gen”
Mikael Damberg: Det här är skevt i skattesystemet
Del 2: Lyckoprofessorn: Därför räcker 50 000 kronor längre än vi tror
Börsen skakar, investerare flyr – men Christer Gardell gör tvärtom. Mitt i oron ökar han tempot och ser köplägen där andra ser kris. Sveriges mest kände aktivistinvesterare Christer Gardell växlar upp i börsoron. I ett skakigt geopolitiskt läge ser han inte skäl att ducka – utan tvärtom att agera. ”Nu är det stridsläge hos oss, …
Socialdemokraternas Mikael Damberg kräver en bred skatteöversyn som flyttar skattebördan från löntagare till kapitalägare. I Ekdals perspektiv pekar han ut hålen i systemet och varnar för att växande klyftor hotar samhällets sammanhållning. Sverige har fler miljardärer per capita än nästan något annat land i världen. Samtidigt växer oron för en backlash mot de superrika och …
Världens fjärde största ekonomi gör aktiva vägval som kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, reder ut vad det innebär och varför det är relevant för svenska investerare. Japan brukade vara världens tredje största ekonomi, men har halkat ner till fjärde plats efter att Tyskland gått om. Landet har haft …
En av Sveriges mest inflytelserika nationalekonomer riktar skarp kritik mot den ekonomiska politiken. Lars Calmfors menar att politiker fattar beslut utifrån vad som är politiskt effektivt, inte vad som är ekonomiskt klokt trots att de själva vet bättre. Politiker fångade i kortsiktigt spel Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, har i decennier varit en …
Europeiska hushåll sitter på enorma summor som aldrig når börsen. Ekonomijournalisten David Ingnäs kallar det en propp i det finansiella systemet. Sverige och ISK-kontot pekas ut som lösningen. Omkring 10 000 miljarder euro ligger parkerade på europeiska sparkonton utan att göra nytta. Pengarna når aldrig börsbolagen, aldrig investeringarna, aldrig tillväxten. Istället äts de långsamt upp …