Det finns hotell. Och så finns det institutioner och mötesplatser. Grand Hôtel i Stockholm tillhör den senare kategorin. I 150 år har huset vid Strömkajen varit fond för makt, affärer, romanser och ett och annat diskret handslag som förändrat mer än en kvartalsrapport.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Sedan tolv år är det Pia Djupmark som styr skutan. Nästan fyrtio år i branschen och fortfarande nyfiken. Det märks.
”Det är det roligaste jag gjort”, säger hon om jobbet som vd för Sveriges mest mytomspunna hotell till Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling en tv-intervju.
Vad är då ett lyxhotell 2026?
”Att känna sig välkommen och sedd. Att få vara sig själv. Och att det man behöver finns. Och finns det inte, så ordnar vi det.”
Det låter enkelt. Det är det inte.
Grand är inte bara ett hotell. Det är en scen. Ena kvällen äter någon en Michelinstjärne-middag i restaurangen. Minuten senare passerar man genom Cadierbaren och inser att halva börslistan sitter utspridd mellan soffgrupperna. I lobbyn kan man stöta på en Wallenberg, en riskkapitalist eller en brevbärare på helgweekend. Ingen av dem får bättre service än den andra.
”Alla ska behandlas lika. Det är hela vår värdskapsfilosofi.”
Det är lätt att säga. Svårare att leva upp till när världsledare checkar in.
Ja, Barack Obama har bott här när han var president och efteråt. Och andra med liknande säkerhetsnivå.
”Vi har egen säkerhetsavdelning och jobbar dygnet runt med professionella partners.”
Resten får stanna i kassaskåpet.
Grand öppnade 1874. Då var en vattentoalett en sensation och att byta lakan mellan gäster något av en innovation. I dag handlar det om hundratals badrum, uppkopplade system och japanska toaletter som nästan har fler funktioner än en Tesla.
”Vi installerar dem successivt i samband med renoveringar. Det är vad gästen förväntar sig framåt.”
Tekniken är nödvändig. Men det är inte det som gör Grand till Grand.
I början av 1900-talet tog Wilhelmina Skogh över ledningen och förvandlade hotellet till landets självklara scen för societeten och affärslivet. Hon lät bygga Vinterträdgården och satte en ny standard för service, representation och professionalism i en tid då kvinnor knappt hade rösträtt. Hennes idé om hotellet som mötesplats för makt och nöje lever kvar i väggarna, inte minst sedan den historiska romanen ”De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel” av Ruth Kvarnström-Jones från 2023 – en av förra årets mest lästa böcker – åter satte ljuset på epoken.
”Vi är inget museum. Men vi måste förvalta vår historia samtidigt som vi utvecklas tekniskt, jobbar med hållbarhet, design och innovation”, säger Pia Djupmark om Grands roll till Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling en tv-intervju.
Balansen mellan kristallkronor och klimatarbete är inte självklar. Men den är nödvändig.
Läs även: Miljonbråket om Spy Bar: kommunen ville dubbla hyran
Cadierbaren har fått rykte om sig att vara landets mest diskreta affärsrum. Här sitter man inte axel mot axel med grannen.
”Avstånden mellan borden är större. Man kan prata i fred.”
Det är en detalj som säger mycket om hur lyx definieras i dag. Mindre trängsel. Mer integritet. Tid som bristvara.
Lyx har gått från materiell till emotionell, menar Djupmark. Färre jagar den största klockan. Fler bokar en större svit.
”Man är så uppkopplad hela tiden. När man väl reser vill man unna sig. Större rum, bättre vin, spa och behandlingar.”
Upplevelser slår prylar, vilket vi skrivit om tidgare i Realtid Perfect Weekend. Det märks lika tydligt i lobbyn som i bokningsstatistiken.
Själv föredrar Djupmark inte den största sviten, utan en hörnsvit mot stan.
”Där känner man sig lite trygg.”
Det säger något om hur makt fungerar i Sverige. Den sitter sällan i mitten av rummet. Den sitter gärna lite i hörnet. Med utsikt över både vattnet och banken.
Grand Hôtel är ingen kuliss. Det är näringslivets vardagsrum. Och Pia Djupmark är dess diskreta dirigent.
