Nästan hälften av alla barn som föddes i Sverige år 2000 har drabbats av ekonomisk utsatthet under sin uppväxt. Rädda Barnens nya studie Millenniebarnen visar på ett tydligt sätt att ekonomisk utsatthet är stor bland barn i Sverige.
Studie: Ekonomisk utsatthet stor bland barn i Sverige
Mest läst i kategorin
Studien är framtagen tillsammans med professor Tapio Salonen och är den första i sitt slag i Sverige. Millenniebarnen följer en hel årskull barn utifrån deras ekonomiska villkor under deras barndom.
Syftet är att undersöka ekonomisk utsatthet för de barn som föddes år 2000, från födelseåret till 17 års ålder. Barnen är antingen födda i Sverige eller har flyttat till Sverige.
Måttet ekonomisk utsatthet utgår från att barn lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd under ett år. Sättet att följa barn under hela deras uppväxttid ger ett nytt och hittills unikt perspektiv.
Brister i samhällssystemet
Studien förstärker den bild av brister i olika samhällssystem som Rädda Barnen har lyft i flera tidigare rapporter. Till exempel inom familjepolitiken som numera allt sämre klarar av att kompensera för barns varierande ekonomiska uppväxtvillkor.
Den ger oss flera ledtrådar i hur den enskilda familjen påverkas av exempelvis grundnivåerna i föräldraförsäkringen, hur bostadsbidraget är utformat och långvarigheten i nyanlända familjers etablering.
Barn och föräldrar berättar
Rädda Barnen har under lång tid bedrivit verksamhet i några av de mest ekonomiskt utsatta delarna av Sverige. I Millenniebarnen berättar barn och föräldrar om sina egna erfarenheter och ger röst åt alla de som tvingas leva med barnfattigdomens konsekvenser.
”Min dröm är att mina barn i framtiden inte ska behöva oroa sig ekonomiskt. De ska inte behöva känna sig utanför i sina gäng på grund av pengar. För att uppnå detta behövs mer snack och medvetande om pengar och problem”, säger en 15-årig tjej som deltar i Rädda Barnens verksamhet På Lika Villkor.
Vill se långsiktiga förändringar
Rädda Barnen vill se en rad förändringar från ansvariga politiker och beslutsfattare. Bland annat bör Socialstyrelsen få i uppdrag att utreda och tydliggöra innebörden, definitionen och skyldigheten att beakta rätten till en ”skälig levnadsstandard” på miniminivå utifrån barns egna beskrivningar och erfarenheter.
”I dagens samhälle finns en tendens att söka snabba lösningar på bekostnad av de mer långsiktiga satsningar som vi vet fungerar. Sverige behöver en robust bottenplatta av fungerande välfärd för att minska ökande klyftor och för att kunna erbjuda alla barn i Sverige en trygg uppväxt”, säger Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell.
Det här visar studien:
Nästan hälften av alla barn födda år 2000, har upplevt ekonomisk utsatthet åtminstone något enstaka år under sin uppväxt (47,4 procent eller 53 726 av totalt 113 432 barn).
Mer än vart åttonde barn i denna årskull har upplevt ekonomisk fattigdom under en stor del av sin barndom (15 000 barn eller 13 procent).
En femtedel av årskullen har kommit till Sverige innan 18 års ålder.
Hela 85 procent av dessa totalt 22 500 barn har erfarenhet av ekonomisk knapphet, åtminstone någon period.
Barn till ensamstående föräldrar har en avsevärt förhöjd fattigdomsrisk. Ett barn som bott med sammanboende föräldrar under hela sin uppväxt har en fattigdomsrisk på 19 procent jämfört med 87 procent för barn som levt med en ensamstående förälder.
Läs hela studien här.
Läs mer: Bidra till en ljusare framtid för alla barn
Kort om Rädda Barnen:
Rädda Barnen är en global barnrättsorganisation som funnits sedan 1919 och kämpar för barns rätt att överleva, utvecklas och växa upp i trygghet och finns i över 120 länder, inklusive Sverige. Rädda Barnen är politiskt och religiöst obundna och har FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, som grund i allt sitt arbete.
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.