Vården står inför ökade kostnader och kapacitetsutmaningar – men varför, och hur kan digitalisering bidra till att göra situationen bättre?

Sjukvård är en av världens största sektorer eller branscher. I USA står den för 17,7 procent av BNP, i Sverige för 11 procent och på global nivå 10 procent enligt tillgängliga siffror. Samtidigt är prognosen att denna andel kommer öka ytterligare, och i snabb takt.

Det beror dels på att vi lever längre, men också på att en större andel av befolkningen är äldre. Delar man upp de totala kostnaderna så står vården av återkommande patienter, såsom kroniskt eller allvarligt sjuka för 80-85 procent, och många i denna grupp är just äldre.

Inget tyder alltså på att behovet av sjukvård kommer att minska, och till skillnad från andra branscher har en recession ingen påverkan på efterfrågan. Folk blir sjuka oavsett hur konjunkturen ser ut. I Sverige och Stockholm har vi samtidigt kunnat läsa om varslande av personal och vårdkris redan nu, i ett starkt ekonomiskt läge.

Det innebär att både vårdens kvalitet och den offentliga ekonomin står inför stora utmaningar om vi inte lyckas göra behandlingar både bättre och effektivare. Det är också skälet till att det i dag finns ett så stort behov av nya tekniska lösningar.

ANNONS
ANNONS

Vården ligger efter i digitalisering

Vården ligger efter i digitaliseringen jämfört med många andra sektorer, vilket innebär potential när det kommer till förbättring, men utgör hinder på kortare sikt. Forskning har visat att data från vården väntas öka i snabbare takt än inom andra sektorer, samtidigt som möjligheten att ta tillvara på informationen är begränsad. Det innebär i bästa fall en långsammare utveckling, och i sämsta fall att patienter inte får den vård de hade kunnat få.

De digitala lösningar som är mest synliga från konsumentsidan är nätläkare, som bidrar till att underlätta för patienter med enklare besvär, men faktum är att denna funktion bara är en liten del av de innovationer som börjar finnas tillgängliga.

Lösningar som på olika sätt kan underlätta för vårdpersonalen, så att mer tid kan ägnas åt patienter och mindre åt administration, som kan flytta behandlingar från akutmottagningar och sjukhus till primärvården eller hemmet, och som kan förse vården med bättre data har alla möjligheter att göra stor skillnad både för den som är sjuk och för den som jobbar i vården. Vården efterfrågar också lösningar som gör den inkommande datamängden mer hanterbar, och som ser till att involvera patienten i sin egen behandling.

FRISQ, som nyligen aviserat en företrädesemission för att skala upp verksamheten ytterligare, vill bidra till att förbättra vården genom att underlätta i alla dessa avseenden. Genom en ny mjukvara som kopplar ihop hela vårdteamet, som läkare, sjuksköterskor och specialister, med både patienten och journalsystem på en och samma plattform skapar man direkta kommunikationsvägar som inte funnits tidigare, vilket bidrar till både kvalitet och effektivitet.

FRISQ är dock inte ensamma när det kommer till att utveckla digitala lösningar för en bättre sjukvård – även bolag som Asthma Tuner, som genom en app och hårdvarulösning ger stöd vid astmabehandling och Kontigo Care, som byggt en AI-plattform för beroendevård, är intressanta, om än annorlunda exempel på hur innovation kan bidra till en högre vårdkvalitet. Framtiden ser på så sätt ljus ut, men för det kommer det att krävas hårt jobb, och förmåga att ta tillvara på den innovation som står till buds.