Efter terrorattacken på Manhattan där Sayfullo Saipov misstänks ha kört ihjäl åtta människor, inleds nu den sedvanligt grundläggande kartläggningen av hans närmaste nätverk, som hittils resulterat i eftersökningar efter ännu en man. Och återigen riktas blickarna mot ett land som hittills exporterat fyra terrorister som slagit till mot väst bara i år – Uzbekistan.

ANNONS

Detta är en krönika. I texten är det krönikörens åsikter som förs fram, inte DagensPS.

Året började med terrorattacken på nyårsdagen mot nattklubben Reina i Istanbul. Abdulkadir Masharipov sköt ihjäl 39 nyårsfirande människor, och i april körde både Rakhmat Akilov ihjäl fem människor på Drottningatan och Akbarzhon Jalilov dödade 15 människor i St. Petersburgs tunnelbana.

Efter tisdagens attack på Manhattan, är Sayfullo Saipov den fjärde terroristen bara i år som återigen vänder världens blickar mot Uzbekistan, det centralasiatiska landet som ansträngt sig hårt för att inte bli sammankopplat med just jihadism.

Landets myndigheter har varit så pass hårda mot alla radikala element i samhället, att det ironiskt nog av många analytiker pekats ut som en av anledningarna till den ökade radikaliseringen, i synnerhet bland många av landets fattiga unga män.

Under Sovjettiden var religionen starkt tillbakatryckt, och det följde med även efter självständigheten 1991. Islam Karimov ledde det centralasiatiska landet med järnhand, där all opposition kvävdes och grunden lades till varför Uzbekistan än i dag räknas till ett av världens minst fria länder.

ANNONS
ANNONS

Karimov var sekulär, och extrema åtgärder som Donald Trump ofta pratar om i kampen mot jihadismen, var verklighet under den uzbekiska diktatorn, vilket ledde till en stor utvandring av landets mer religiösa befolkning.

Och som en av USA:s allierade i kriget mot terrorismen, har Uzbekistan än i dag väldigt hårda metoder i kampen mot den inhemska extremismen. Men som vanligt när det finns piskor utan morrötter, riskerar detta att slå tillbaka. I synnerhet i ett land där fattigdomen är stor, klyftorna mellan majoriteten av befolkningen och eliten är ännu större, och utbildningssystemet havererat.

Många har på grund av detta även flytt, till största del till Ryssland eller grannlandet Kirgizistan, där den uzbekiska minoriteten är stor. Till dessa hör både nyårsterroristen Masharipov, St. Petersburg-terroristen Jalilov och en av de som tog med sig 48 människor i döden i samband med attacken mot Ataturk-flygplatsen i Istanbul förra sommaren.

Och av de mellan två och fyra tusen centralasiater som beräknas ha åkt ner till jihadistgrupper i krigets Syrien, är den stora majoriteten just uzbeker.

Donald Trump var snabbt ute och krävde ännu hårdare tag, i synnerhet i frågan om vilka som ska få möjligheten att komma in i USA. Han har redan siktat in sig på demokraterna och deras Green Card-lotteri som slumpvis ger arbetstillstånd till 50.000 utlänningar varje år.

ANNONS
ANNONS

USA har sin beskärda del av vansinnesdåd och masskjutningar, där skolmassakrer under ett par årtionden nästan var ett unikt amerikanskt fenomen. Och så sent som för några veckor sedan upplevde man den värsta skjutningen någonsin i Las Vegas. Men det är när galenskaperna ses som importerade, som kraven på striktare lagar får gehör i Washington.

Nu erbjuder den radikala islamismen en ideologi som bevisligen driver många av sina sympatisörer till att mörda, men den inrikespolitiska pajkastningen det leder till i USA kommer inte att föra kampen framåt.

Samtidigt får nu Uzbekistan återigen handskas med att en terrorist sätter det i väst annars så anonyma landet på kartan. Och det är en kamp som inte kommer att bli lättare att vinna när majoriteten av de uzbeker som varit i Mellanöstern, nu återvänder hem till en region som blir alltmer orolig.