Det var ett av Sveriges största ekonomiska experiment. När Riksbanken införde minusränta 2015 var målet att få fart på ekonomin och få upp inflationen. Tio år senare lever hushållen med baksmällan.
Tio år efter lånefesten: Nu lever hushållen med baksmälla
Matilda Habbe
Uppdaterad: 28 okt. 2025Publicerad: 28 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Efter en period av gratislån, rekorddyra bostäder och snabbt stigande skulder har svenskarna nu börjat dra åt svångremmen.
Räntorna är tillbaka på mer normala nivåer men smärtan, den finns kvar.
Från minusränta till baksmälla
2010-talet blev den stora lånefestens årtionde.
När styrräntan sänktes till minusnivåer började Riksbanken också köpa obligationer – så kallad QE – för att pressa ner lånekostnaderna ytterligare. Redan då varnades för vad som skulle kunna komma när räntorna steg igen.
”Där någonstans insåg vi på Riksbanken att vi måste få tillbaka trovärdigheten”, säger Martin Flodén, professor i nationalekonomi och tidigare ledamot i Riksbankens direktion, i en intervju med Dagens Nyheter.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Flodén menar att den expansiva politiken fungerade i början. Inflationen steg och förtroendet för penningpolitiken stärktes. Men konsekvenserna blev långvariga.
Mellan 2015 och 2022 ökade ett genomsnittligt hushåll sina skulder med nästan en hel årslön, omkring 340 000 kronor, och bostadspriserna steg med 70 procent.
ANNONS
I dag tillhör svenska hushåll de mest skuldsatta i världen.
ANNONS
Senaste nytt
”Kostade mer än den smakade”
När inflationen tog fart igen efter pandemin höjde Riksbanken räntan kraftigt – från noll till fyra procent.
Då tog festen slut.
”Min bild är att den här räntepolitiken bidrog till högre tillväxt, högre konsumtionstillväxt och högre bostadspriser än vad vi annars hade sett. Men med facit i hand skulle jag säga att det kostade mer än den smakade”, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, till DN.
Hon beskriver dagens läge som en smärtsam men nödvändig anpassning. Hushållen sparar mer och lånar mindre.
“Men det är tydligt att de är obekväma med de skulder som har byggts upp”, säger hon.
Idag har Sverige en svag konjunkturutveckling, något Martin Flodén menar beror på hushållens höga skulder.
ANNONS
”Även om räntenivå nu har kommit ner ganska mycket så tror jag att hushållen är lite brända av den här erfarenheten. Man stramar åt. Framför allt tar man inte nya lån för att renovera huset och så vidare,” säger han.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
Laddhybrid-kampanj hos Volkswagen
Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Se alla kampanjmodeller här!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS