Svenskarna lämnade Hemnet och pensionsåldern höjdes – igen 

Hemnet tappar greppet 

Om pensionsnyheten handlar om framtidens “när”, så handlade en annan stor snackis om bostadsmarknadens “var”. 

Hemnet har länge varit den givna scenen där allt ska visas upp. Men under 2025 började fler titta åt andra håll.

Enligt SBAB:s Mäklarbarometer säljs var fjärde bostad i storstäderna utanför Hemnet – en ökning från året innan. 

Bjurfors regionchef Peter Waern konstaterade att spekulanter har ändrat beteende eftersom många av de bästa bostäderna säljs innan de når Hemnet. I hans region har andelen objekt som annonseras på Hemnet sjunkit från 75 till 65 procent på ett år.

Bakom missnöjet ligger inte minst priset. Hemnets intäkter per annons har fyrfaldigats sedan 2020, från 1 760 kronor till över 7 600 kronor i år. Det dyraste paketet, Max, kostar upp till 32 490 kronor. 

Samtidigt lyfts kritik mot ersättningsmodeller och provisioner, där Statliga Fastighetsmäklarinspektionen enligt uppgifter övervägt åtgärder.

Konkurrenterna har i sin tur fått vind i seglen. Booli ökade sin trafik med 43 procent i september jämfört med året innan, enligt vd Sebastian Wickert. Boneo, som profilerat sig mot “förmarknaden”, gynnas när fler vill testa intresset innan de betalar för en dyr annons.

Avdraget som börjar försvinna 

I mars 2025 var det deklarationstider. Då uppmärksammades också en stor förändring: ränteavdraget för lån utan säkerhet, som blancolån och krediter, är på väg bort.

I år var sista chansen att få fullt avdrag på 30 procent av räntekostnaderna. I 2026 års deklaration halveras avdraget för att försvinna helt 2027. 

Annat som uppmärksammades var den klassiska ROT/RUT-fällan. När taket höjdes till 150 000 kronor under andra halvan av 2024 blev det en möjlighet men också en risk om man inte betalat tillräckligt med skatt för att kunna utnyttja hela skattereduktionen.

Nytt betalsystem i Sverige 

Privatekonomi handlar förvisso inte bara om räntor och avdrag. Under 2025 blev det också tydligt hur sårbart vardagslivet är när betalningar i praktiken kräver fungerande uppkoppling.

Därför utvecklar Sverige, tillsammans med övriga Norden och Estland, ett nytt bankkortsystem som ska göra det möjligt att betala med kort även när internet ligger nere. 

Riksbanken har varit tydlig med riktningen och skrev i ett pressmeddelande under året att det snarast behöver gå att betala offline med kort.

Riksbankschef Erik Thedéen kommenterade att arbetet med offlinebetalningar prioriteras för att stärka motståndskraften. Målet är att reservsystemet ska vara i drift senast den 1 juli 2026 och att det ska klara avbrott på upp till sju dagar.

Då har du för mycket pengar på sparkontot

Året avslutades med sparkonton. 

Enligt Optis sparpsykolog Niklas Laninge har svenskarna tillsammans omkring 3 000 miljarder kronor på spar- och transaktionskonton – pengar som sannolikt till stor del egentligen är långsiktigt sparande.

En bra tumregel är att ha en buffert på tre till sex månaders utgifter liggande på ett sparkonto med hög ränta och fria uttag. 

Problemet uppstår när sparandet fastnar i ytterligheter. Antingen ligger allt kvar på ett sparkonto och riskerar att ätas upp av inflationen, eller så tas för mycket risk med koncentrerade innehav. 

SEB:s privatekonom Américo Fernández har under året förklarat att inflation gör att pengarna på sparkontot tappar köpkraft över tid om avkastningen är låg.

I slutändan bör pengarna delas upp efter tidshorisont: buffert och pengar du behöver inom ett till två år kan du ha på sparkonto, medan sparmål längre fram – fem år eller mer – ofta har bättre chans att växa på börsen via fonder eller aktier. 

Här hittar du fler ekonominyheter från året: 

Den sladden ska du dra ur för att sänka elkostnaden. Dagens PS

Jobben där flest tjänar över en miljon om året. Realtid

Dystert pensionsbesked: Kraftiga sänkningar från 1 maj. Dagens PS