Då höjs Sveriges pensionsålder – igen 

Syftet: att möta ett längre liv

Bakgrunden till förändringen är att svenskar lever längre än förr, vilket innebär att pensionspengarna måste räcka under fler år. Riktåldern är tänkt att anpassa systemet till den ökade livslängden.

Riksdagen har beslutat att knyta även andra trygghetssystem – som sjukersättning och a-kassa – till riktåldern. På så sätt förskjuts hela trygghetssystemet i takt med att medellivslängden stiger.

Att fler arbetar längre upp i åldrarna ses också som avgörande för pensionssystemets hållbarhet. Ju längre man jobbar, desto högre pension och större skatteintäkter till välfärden.

Skatten sänks efter riktåldern

För den som väljer att fortsätta jobba efter riktåldern väntar också ekonomiska fördelar. Från januari året efter din riktålder får du lägre skatt på pensionen tack vare ett högre grundavdrag.

Den som arbetar längre fortsätter dessutom att tjäna in pension. 

Enligt ett exempel från Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank, kan ett extra arbetsår för exempelvis en grundskollärare ge 2 000 kronor mer i månaden i pension. Två extra år kan i sin tur höja pensionen med över 4 000 kronor.

För arbetsgivare blir det i sin tur mer attraktivt att behålla äldre medarbetare, eftersom arbetsgivaravgiften sänks kraftigt efter riktåldern.

Jobba längre – eller trappa ner

När riktåldern införs väntas fler svenskar vilja fortsätta arbeta deltid eller med flexibla scheman för att trappa ner gradvis. Det går också att kombinera arbete och pension, ett upplägg som blir allt vanligare.

Myndigheter och pensionsbolag uppmanar därför till tidig planering. Genom att prata med sin arbetsgivare om framtida arbetstider och möjligheter kan man skapa en lösning som fungerar både ekonomiskt och praktiskt.

_ANNONS