Skillnaderna i livslängd mellan rika och fattiga i Sverige har mer än tredubblats sedan 1960-talet. För män handlar det i dag om nästan elva års skillnad mellan de som tjänar minst och mest.
Svenska gapet skenar – rika lever över tio år längre


Mest läst i kategorin
En studie från Högskolan i Jönköping och andra forskare visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan de rikaste och fattigaste svenskarna har mer än tredubblats sedan 1960-talet.
För män har gapet ökat från 3,5 år i början av 1960-talet till 11 år på 2010-talet. För kvinnor har skillnaden växt från knappt 4 år till närmare 9 år.
”De här skillnaderna som faktiskt finns är nästan alarmerande stora, skulle jag säga”, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, till Sveriges Radio.
Missa inte: Nu sänks din skatt – så mycket mer får du i plånboken. Dagens PS
Livsstilen spelar avgörande roll
Forskarna lyfter fram att livsstilsförändringar ligger bakom en stor del av utvecklingen. Tidigare rökte och drack höginkomsttagare mer än låginkomsttagare. I dag är det tvärtom, och de rikaste har i högre grad än andra ändrat sina vanor till det bättre.
”Vi tänker att inkomst är viktigt, men att livsstilsfaktorer har varit en starkt bidragande faktor till att personer med högre inkomst lever längre”, säger Johannes Hagen enligt TV4 Nyheterna.
Ekonomin påverkar hälsoval
Skillnaderna handlar dock inte bara om livsstil. Ekonomin påverkar vilka val människor faktiskt kan göra, påpekar Fatuma Mohamed, folkhälsovetare på Region Stockholms Transkulturellt centrum.
“En person kan välja att köpa grönsaker för pengarna som blir över efter hyran, men vara stillasittande på grund av att den inte har råd med en jacka eller bra skor för att komma ut under vintern”, säger hon.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Svårt att nå folkhälsomålet
Studien visar också att sambandet mellan inkomst och livslängd inte är helt rakt. Även under perioder då inkomstfördelningen i Sverige blev jämnare ökade skillnaderna i livslängd.
“Inkomstfördelningen i Sverige gick från att vara ganska ojämn på 60-talet till att bli mycket jämn i början på 90-talet. Men även under den perioden när inkomstfördelningen blev jämnare, så blev ojämlikheten i förväntad livslängd mycket ojämnare”, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio.
Sveriges folkhälsopolitiska mål är att ojämlik hälsa som går att förebygga ska vara borta år 2048.
“Jag tror att det blir väldigt svårt faktiskt, utvecklingen går åt rakt motsatt håll”, säger Mårten Palme.
Läs också: “Rika är lata” – och det bör du också vara. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Kör upp till tolv mil helt på el med den populära laddhybridskombin.