Ekonomin är tuff för många av landets studenter. En ny undersökning från Swedbank visar att var fjärde student inte får ihop budgeten och således lever med underskott varje månad.
Studenter i kris: Minus på kontot – varje månad


Mest läst i kategorin
Totalt uppger 41 procent av studenterna att de känner stress och oro över sin ekonomi. Det är en betydligt högre andel än bland befolkningen i stort, där motsvarande siffra är 26 procent.
Trots att både prisbasbeloppet och således studiemedlet har höjts till cirka 13 500 kronor i år, visar undersökningen att var fjärde student går minus varje månad.
“Tre av fyra studenter har ändrat sitt privatekonomiska beteende det senaste året. De har blivit mer ansvarsfulla, tänker efter innan de spenderar pengar och konsumerar mindre. Trots det har var fjärde svårt att få ihop sin budget”, säger Madelén Falkenhäll, ekonom inom finansiell hälsa på Swedbank, i ett pressmeddelande.
Boendet största utgiften
Runt 317 000 nya studenter påbörjar sina högskole- och universitetsstudier i höst. För de allra flesta är boendet den största kostnaden. Enligt CSN ligger den genomsnittliga boendekostnaden för studenter under 25 år på cirka 4 600 kronor i månaden.
“Med en hyra i den nivån går ekonomin precis ihop om man har bostadsbidrag, men har man en högre hyra krävs att man jobbar extra för att klara sin budget”, säger Madelén Falkenhäll.

Går 5000 kronor back
Bostadsbristen är dock stor, något som tvingar många studenter till andrahandsmarknaden. Och där är det ännu dyrare.
En undersökning från jämförelsetjänsten Zmarta visar att en etta på 24 kvadratmeter i Stockholm i genomsnitt kostar 9 116 kronor i månaden. Ett resultat av detta är att studenter i huvudstaden riskerar att gå back med över 5 000 kronor varje månad.
I Göteborg är snitthyran 7 590 kronor för en liknande bostad och i Lund 7 462 kronor.
“Det är en kronisk och systematisk bostadskris – hyrorna är höga, kötiderna långa och många tvingas tacka nej till utbildningar. Ytterst är det en klassfråga, studenter från ekonomiskt svagare hushåll väljer bort attraktiva utbildningar”, har Rasmus Lindstedt, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, tidigare sagt till DN.
Extrajobb – men med fallgropar
För många blir ett extrajobb avgörande för att klara vardagsekonomin. Men det gäller att hålla koll på reglerna.
CSN:s fribelopp för heltidsstudier 2025 är 114 000 kronor per halvår. Om inkomsten överstiger den gränsen påverkas studiemedlet.
Därtill finns det skatteregler att ta hänsyn till.
Den som tjänar upp till 24 873 kronor per år betalar ingen skatt. Vid högre inkomster kan det löna sig att ansöka om jämkning hos Skatteverket. Ändras inkomsten ska dessutom Försäkringskassan meddelas, eftersom bostadsbidraget annars riskerar att bli fel och kan behöva betalas tillbaka.
Budget ger kontroll
Enligt Swedbank ligger de nödvändiga levnadskostnaderna för en student som bor själv på omkring 9 900 kronor i månaden, utöver hyran. Att ha en tydlig plan för sin ekonomi blir därför avgörande.
“Ekonomin för studenter är ofta ansträngd, det gäller att göra en budget och försöka hålla sig till den. Ett tips är att dela upp budgeten per vecka, då kan det vara enklare att ha koll”, avslutar Falkenhäll.
Tips för studenter
Swedbank lyfter flera råd för att underlätta studentekonomin. Det handlar bland annat om att hålla koll på småutgifter, dela boende för att sänka kostnaderna och att välja en arbetsgivare som erbjuder tjänstepension vid extrajobb.
Även om avsättningarna inte blir stora, kan det göra skillnad på sikt.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Kör upp till tolv mil helt på el med den populära laddhybridskombin.