En ny redovisningsmetod ger dig nya möjligheter både som boende och som köpare av en bostadsrätt. Här är vad du behöver veta.
Sju frågor att ställa om din bostadsrätt
Det kan låta som en teknikalitet men är det inte. Vid årsskiftet bytte många av landets bostadsrättsföreningar redovisningsmetod, från K2 till K3.
Det är mer än byte av en siffra. Förändringen kan nämligen ha stor betydelse för hur avgifterna utvecklas i din förening framöver.
Dessutom blir det lättare för dig som ska köpa en bostadsrätt att kolla upp ekonomin i den förening där du är på väg att köpa en bostad.
Bytet underlättar även för dig som redan bor i en bostadsrätt att kontrollera din förenings ekonomi.
Stor oro i svenska bostadsrätter – 85 procent fick höjd avgift. Dagens PS
Delas in i komponenter
Det nya redovisningssystemet K3 innebär att föreningarna ska dela in fastigheten i komponenter – hissen, taket, fasaden, stammarna – vars tekniska livslängd ska redovisas separat.
Även avskrivningarna ska redovisas separat och den stora skillnaden för en styrelse och i förlängningen medlemmarna, är att man kan få bättre kontroll på de verkliga underhållskostnaderna och när i tid de faller ut.
Tanken bakom det här är den naturliga – olika delar i en fastighet har inte samma livslängd.
Med K3 kan styrelsen i bostadsrättsföreningen upprätta en teknisk underhållsplan som säger när vilka utgifter dyker upp och – som en konsekvens – hur mycket medlemmarna och föreningen måste spara och lägga undan för att klara investeringarna i underhåll när de dyker upp.
Utifrån de beräkningarna och övriga ekonomiska aspekter ska styrelsen sedan kunna sätta en korrekt månadsavgift för de boende.
Slår larm: Svenska hushåll riskerar chockhöjningar. Dagens PS
Lag sedan 2024 – fasas in nu
Det är sedan 1 januari 2024 lag på att nyproducerade och nybildade BRF:er ska ha en underhållsplan för de underhålls- och återinvesteringsbehov man kan beräkna de kommande 50 åren.
Enligt Bokföringsnämnden ska alla BRF:er följa regelverket från och med 2026 och då gå över till K3.
I dag anses långt ifrån alla bostadsrättsföreningar ha kontroll över vad underhållet av deras fastigheter kostar på kort och lång sikt.
Det gör att risken finns att man har för låga månadsavgifter, vilket på sikt kan bli förödande för föreningen och medlemmarna.
”Blir väldigt tydligt”
Hos Privata affärer talar Eva Törning, redovisningsspecialist hos Deloitte, om vilka konsekvenser bytet från K2 till K3 blir.
”Nu blir det väldigt tydligt för de boende om de har tillräckligt höga månadsavgifter för att ha råd med underhåll eller inte”, säger hon.
Med K3 blir det lättare att se om medlemmarnas avgifter täcker kostnaderna för drift, slitage och finansiering, säger hon.
”Den förening som sätter en lägre avgift än så skjuter underhållsansvaret på framtiden till framtida och blivande medlemmar. De blir sittande med Svarte Petter”, säger hon.
Listan/Sju råd till dig som ska köpa en bostadsrätt
1. Kontrollera om föreningens årsavgifter täcker årets alla kostnader för dirft, slitage och finansiering.
2. Om föreningen går med förlust bör du titta i flerårsöversikten för att som en det är en engångsföreteelse eller ej.
3. Vid förlust; fråga mäklaren om priset på bostadsrätten tar hänsyn till att det behövs höjningar av årsavgiften framöver.
4. Vid förlust – läs i årsredovisningen eller fråga styrelsen om den planerar att höja årsavgiften.
5. Förvaltningsberättelsen har nyckeltal för sparande som visar hur mycket man lägger undan för framtida underhåll – ett belopp som helst ska överstiga 300 kronor per kvadratmeter och år.
6. Kontrollera föreningens belåning per kvadratmeter. Om den är hög kan det påverka ditt låneutrymme hos banken.
7. Räkna igenom din egen ekonomi och kom fram till hur stora avgiftshöjningar framöver du har råd med.
(Källa: Privata affärer)
