Pensionen kan bli svår att leva på – äldre har det inte längre sämst 

Avgifterna äter upp pensionen

Vidare till dyra avgifter. 

Allmän pension täcker i dag en allt mindre del av slutlönen. Enligt Pensionsmyndigheten låg den runt 50 procent för nya pensionärer 2024.

Många hoppas att tjänstepension och eget sparande ska väga upp. Men här finns en fälla: avgifterna.

Små skillnader i fondavgifter kan över tid bli mycket kostsamma. Enligt en genomgång från Privata Affärer kan en person med 500 000 kronor i pensionskapital betala omkring 1 150 kronor mer i avgifter per månad, beroende på vilket pensionsavtal man omfattas av.

”Över en tioårsperiod kan det handla om hundratusentals kronor”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Läs mer: Fällan många svenskar går rakt i – handlar om tusentals kronor. Dagens PS

Pensionen kan pausas – men inte för alla

Sedan årsskiftet har reglerna för tjänstepension förändrats. Det är nu möjligt att pausa utbetalningarna, något som tidigare i praktiken var omöjligt.

Från 1 januari 2026 omfattas även tidigare statligt anställda av rätten att pausa sin tjänstepension, efter lagändringar och förhandlingar mellan parterna. Pausen måste omfatta hela utbetalningen och vara minst en månad lång.

Möjligheten gäller dock inte alla. Efterlevandepension kan inte pausas och för personer under 65 år kan särskilda regler gälla. Olika pensionsavtal innehåller dessutom skilda villkor, vilket gör att pensionärer uppmanas att kontrollera vad som gäller i det egna fallet.

För många innebär förändringen ökad flexibilitet. Men den kräver också större egen kontroll.

Mer om detta: Pensionen kan pausas från 1 januari – därför gäller det inte alla. Dagens PS

Sveriges pensionssystem i farozonen – miljarderna saknar skydd

Under veckan har det kommit ytterligare trista nyheter gällande pensionssystemet. 

Det svenska systemet omfattar omkring 3 000 miljarder kronor, motsvarande hälften av Sveriges BNP. Pengarna är spridda över hundratals aktörer och IT-system – ofta utan samordnat ansvar för systemriskerna.

Det gör pensionskapitalet sårbart för exempelvis cyberangrepp och IT-haverier, varnar Alexander Besher, juris doktor i civilrätt vid Stockholms universitet.

”Kunderna saknar helt enkelt tillräckligt skydd”, konstaterar han.

I en avhandling pekar Besher på brister i styrning och tillsyn, särskilt i ömsesidiga bolag där pengarna tillhör försäkringstagarna men där insynen kan vara begränsad. Han föreslår reformer med tydligare krav på kompetens och oberoende granskning för att minska riskerna.

Läs vidare: Sveriges pensionssystem i farozonen – hälften av pengarna oskyddade. Dagens PS

SCB: Inte de äldre som har det sämst längre

Vi avslutar med lite positiva nyheter för Sveriges 65-plussare. 

Nya siffror från SCB visar att hushållens inkomster ökade under 2024 – även om inkomstskillnaderna fortsätter att växa.

Intressant nog är det inte längre de äldre som har lägst ekonomisk standard. 

Hos dem som är i åldern 65-79 år har andelen minskat de senaste åren och gruppen har lägst andel 2024. Förklaringen är delvis att fler pensionärer inte blir pensionärer.

Personer över 80 år, i stor del pensionärer, har tidigare varit gruppen med störst andel med låg ekonomisk standard, men andelen har minskat kraftigt de senaste åren.

En viktig förklaring är att pensioner och ersättningar räknats upp i takt med inflationen, samtidigt som fler väljer att arbeta längre upp i åldrarna.

Mindre positivt är att den största andelen med låg ekonomisk standard istället finns bland barn och unga.

Läs mer här: SCB: Inte de äldre som har det sämst längre. Dagens PS