Pengasjukan sprider sig – så skyddar du dig 

Sociala medier förstärker pressen

Sökningar på money dysmorphia har ökat med 136 procent det senaste året, skriver Sky News, och enligt Parden har sociala medier ett avgörande finger med i spelet. 

”Sociala medier presenterar en kurerad version av livet, där människor bara visar den bästa sidan av sin ekonomiska livsstil utan att ge sammanhang”, säger han.

“Skapar en konstant press”

Den ständiga jämförelsen får många att känna att deras pengar inte räcker, även om de egentligen har en stabil ekonomi. 

”Det framkallar spenderande som är verkligt känslomässigt drivet och skapar en konstant press att hänga med”, säger Parden.

Han får medhåll från Laninge. 

“Ett sätt som vi människor gör för att göra världen begriplig är att jämföra oss med andra. Det är helt naturligt, men inte alltid så bra eftersom vi lätt jämför oss med fel saker och personer”. 

Läs mer: Har du drabbats av “pengasjukan”? Så vet du. Dagens PS

Psykisk ohälsa som följd

Konsekvenserna kan bli allvarliga. Parden beskriver hur personer med money dysmorphia ofta undviker att ta tag i sin ekonomi. 

De skjuter upp planering och får svårt att bygga en buffert. Resultatet blir ännu mer oro och en känsla av misslyckande, vilket i sin tur kan påverka den psykiska och fysiska hälsan.

”Du har inte några besparingar eftersom du ständigt spenderar, du känner att du aldrig får nog och undviker konsekvent att göra det”, säger Parden.

Läs även: Sänkt skatt för din el: Spara 1 000 kronor – per år. E55

Så kan du bryta mönstret

För att undvika eller hantera money dysmorphia bör du ta små steg, råder Parden.

Påbörja “tillfrisknandet” genom att införa en regelbunden översyn av din privatekonomi. Du kan exempelvis avsätta tio minuter i veckan för att gå igenom inkomster och utgifter. Det kan skapa en mer realistisk bild och minska känslan av oro.

Även digitala verktyg kan hjälpa. Ekonomiappar kan ge överblick, identifiera utlösande faktorer för stress och göra det lättare att hålla koll på sin vardagsekonomi.

Enligt Laninge gäller det också att börja ifrågasätta sin egen bild av ekonomin – och sluta jämföra sig med redigerade flöden. Han tipsar därtill om att prata öppet med nära och kära:

“Ni är garanterat mer lika än olika och oroar er säkerligen för samma saker, och er oro är säkerligen något obefogad”, säger han. 

Slutmålet, enligt Parden, är att bygga en sundare relation till pengar. Genom att bli mer medveten om vad som faktiskt är sant om ens ekonomi går det att minska pressen från omvärlden – och på sikt skapa trygghet för både vardag och framtid.

Läs också: Har du drabbats av pengasjukan? Experten svarar. Dagens PS