Omkring 46 miljoner människor i EU har inte råd att regelbundet delta i fritidsaktiviteter. Sverige ligger bättre till än genomsnittet, men långt från länderna med lägst andel.
Miljoner har inte råd med fritidsaktiviteter – så ligger Sverige till
Tre av fyra svenskar vill ha med fritid. Vad fritiden ska fyllas med kan förstås vara en fråga om pengar.
Under 2025 uppgav 12,1 procent av EU:s invånare från 16 år och uppåt att de inte hade råd att regelbundet delta i en fritidsaktivitet. Det visar siffror från Eurostat, sammanställda av Euronews.
I den åldersgruppen fanns omkring 381 miljoner människor. Räknat på det motsvarar andelen ungefär 46 miljoner personer.
Aktiviteterna som mäts ska ske utanför hemmet. Kostnaden kan vara en entrébiljett till simhallen, utrustning som behövs för att delta eller avgiften till en fotbollsklubb.
Läs även: Jobba tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan – nu även i Europa. Dagens PS
Nästan var tionde i Sverige
I Sverige uppgav 9,7 procent att ekonomin satte stopp för regelbundna fritidsaktiviteter. Nästan var tionde person, alltså.
Det är en lägre andel än EU-genomsnittet. Jämfört med våra nordiska grannar är bilden mer blandad.
Danmark hade en högre andel, 10,4 procent. Finland låg på 7,9 procent och Norge, som ingår i Euronews europeiska jämförelse, på 5,7 procent.
Sverige ligger därmed en bra bit från de lägsta nivåerna. I Kroatien uppgav 3,9 procent att de inte hade råd, medan motsvarande andel i Tjeckien var 4,1 procent.
Missa inte: Juristens råd efter bostadsköpet – ”hör av dig till säljaren omedelbart”. Dagens PS
Störst hinder i Grekland
I Grekland såg det kärvare ut. Där hade 27,3 procent, mer än var fjärde person, inte råd att delta regelbundet.
Rumänien hade EU:s näst högsta andel med 23,3 procent. Även i stora ekonomier som Frankrike och Spanien låg andelarna över EU-snittet, på 13,9 respektive 13,4 procent.
Även mellan länder med liknande inkomster var skillnaderna stora. Det framgår när inkomsterna justeras för att ta hänsyn till köpkraften.
I Frankrike och Cypern var medianinkomsten nästan densamma. Ändå uppgav 13,9 procent i Frankrike att de inte hade råd med aktiviteterna, jämfört med 6,3 procent på Cypern.
Inkomstnivån förklarar alltså bara en del av skillnaderna mellan länderna.
Kvinnor får oftare avstå
Kvinnor uppgav oftare än män att pengarna inte räckte till aktiviteterna. I EU var andelen 13 procent bland kvinnor och 11,1 procent bland män.
Mönstret fanns i samtliga undersökta länder utom Malta, där skillnaden var mycket liten åt andra hållet. I Danmark var gapet mellan kvinnor och män 3,9 procentenheter.
Svaren kan dock påverkas av att människor vänjer sig vid att avstå. I en Eurostatrapport från 2017 diskuterar Anne-Catherine Guio och hennes medförfattare hur ekonomiska begränsningar kan påverka vad människor säger sig vilja ha.
”Fattiga människor kan uppge att de inte vill ha saker, helt enkelt för att de inte har råd med dem”, skriver författarna.
En möjlig förklaring är att människor har vant sig vid att leva utan sådant som pengarna inte räcker till. Författarna tar också upp att skammen över att behöva medge att man inte har råd kan få människor att i stället svara att de inte vill.
Bland EU:s invånare under fattigdomsgränsen uppgav 29 procent att de inte hade råd med regelbundna fritidsaktiviteter. Det var mer än tre gånger så vanligt som bland personer över gränsen.
Läs också: Tyskland bråkar om pension efter 45 år – Sverige har annan gräns. E55
