Ny pensionsålder, ändrade bolåneregler och fortsatt ilska över elpriserna. Samtidigt lockar ett liv långt bort från Sveriges höga kostnader.
Lev på 4 500 kronor i månaden – och få hela ditt lån betalt
Varje vecka kastar PS ljus över den senaste veckans privatekonomiska nyheter. Den här gången handlar det om billiga länder, nya pensionsregler, dyr el och en uppmaning till dig som vill renovera. Och så var det ju det där om att låta hyresgästerna betala hela ditt lån på fritidshuset.
Här kan du leva på 4 500 kronor i månaden
Vi inleder veckan utomlands.
Har du tröttnat på höga levnadskostnader kan lösningen nämligen ligga långt bort från Sverige. Vietnam har återigen röstats fram som världens mest prisvärda land för utlandsboende, enligt en undersökning från InterNations.
Nästan nio av tio utlandsboende uppger att de är nöjda med levnadskostnaderna.
I storstäder som Hanoi och Ho Chi Minh-staden kan ett par leva bekvämt för under 11 700 kronor i månaden. Många västerlänningar lever dock enklare liv på omkring 4 500 kronor i månaden.
Brittiska Katie Smith flyttade till kuststaden Da Nang efter att ekonomin inte gått ihop hemma i Storbritannien. I dag betalar hon och hennes partner motsvarande 3 400 kronor i månaden för en lägenhet inklusive el och wifi.
Läs vidare här: Här kan du leva på 4 500 kronor i månaden: “Älskar det”. Dagens PS
Hyr ut fritidshuset – och få hela ditt lån betalt
På hemmaplan har det skrivits om fritidshus. Det kan nämligen generera lönsamhet – även om du inte vistas där så ofta. Du kan hyra ut och låta hyresgästerna betala hela ditt lån på stugan och mer därtill.
Hyresintäkter upp till 40 000 kronor per bostad är skattefria tack vare schablonavdraget. För många räcker några veckors uthyrning under sommaren för att kraftigt sänka årskostnaden.
Enligt beräkningar från Länsförsäkringar kostar ett fritidshus i snitt omkring 107 000 kronor per år att äga, men uthyrning kan alltså minska kostnaderna betydligt.
Mer om detta: Hyr ut fritidshuset – och få hela ditt lån betalt. Dagens PS
Nya regler för pension – ditt födelseår avgör
Vidare till pensionen.
Vid årsskiftet trädde en av de största förändringarna i pensionssystemet sedan 1990-talet i kraft. Den klassiska pensionsåldern ersätts nu av en så kallad riktålder.
Riktåldern anpassas efter hur länge befolkningen förväntas leva och avgör både när du kan börja ta ut pension och när du får rätt till olika stöd, som garantipension och bostadstillägg.
För personer födda 1960-1964 ligger riktåldern på 67 år, medan yngre generationer enligt prognoser kan behöva arbeta till 68-71 års ålder.
Att gå i pension tidigare är fortfarande möjligt – men dyrt. Ett års tidigare uttag kan minska pensionen med omkring 1 500-2 000 kronor i månaden livet ut. Samtidigt kan ett extra arbetsår efter 67 öka pensionen med upp till cirka 2 300 kronor per månad före skatt.
Ta reda på vad som gäller för din årskull: Nya regler för pensionen i år – så påverkas din årskull. Dagens PS
Elmiljarder på hög – men priserna består
Det går knappast att skriva om privatekonomi utan att nämna elpriset.
I veckan rapporterade PS att svenska elkunder har betalat in enorma summor via så kallade flaskhalsavgifter när el inte kunnat överföras mellan olika delar av landet.
Under 2025 uppgick intäkterna till 29,9 miljarder kronor. Endast en mindre del gick till nätinvesteringar och tariffsänkningar – resten har lagts på hög. Kontot uppgår nu till omkring 85 miljarder kronor.
Samtidigt pekar jämförelser på att Finland bygger ut elnätet betydligt snabbare och billigare trots liknande geografiska förutsättningar. Kritiken växer mot att pengarna inte används tillräckligt effektivt för att pressa elpriserna.
Frågan kan bli politiskt het inför valet, inte minst eftersom allt fler hushåll upplever så kallad energifattigdom.
Läs vidare: Svenska elpriser: Du betalar, de sparar, och ingenting händer. Dagens PS
Bankchefen varnar: Agera före 1 april
Vi avslutar veckan med en uppmaning från en bolånechef.
Den 1 april förändras nämligen bolånereglerna, något som kan slå hårt mot den som planerar att renovera.
Vid bostadsköp höjs bolånetaket från 85 till 90 procent av bostadens värde, vilket sänker kontantinsatsen. Samtidigt stramas reglerna åt för tilläggslån, alltså när du vill låna mer på en befintlig bostad.
Efter regeländringen får sådana lån bara uppgå till 80 procent av bostadens värde, jämfört med dagens 85 procent.
En villaägare med ett hus värt tre miljoner kronor kan därmed få ett halverat låneutrymme efter april.
“Om du behöver utöka lånet till 85 procent så är det dags att agera nu”, råder Nordeas bolånechef Pia Tverin.
Läs mer här: Bankchefen: Det här måste du göra innan 1 april – ”Agera nu”. Dagens PS
