Vad händer egentligen med miljarderna svenska elkunder betalat in? Påverkas elpriserna till det bättre? Vi granskar om pengarna från svenska elkunder verkligen används effektivt.
Svenska elpriser: Du betalar, de sparar, och ingenting händer
Varje gång elnätet inte klarar av att föra över billig norrländsk el till södra Sverige uppstår en prisskillnad, och mellanskillnaden hamnar hos Svenska kraftnät.
Under 2025 handlade det om hela 29,9 miljarder kronor. Av dessa gick 5,1 miljarder till nätåtgärder och 4,6 miljarder till sänkta tariffer. Som Dagens PS tidigare rapporterat lades resten på hög. Kontot uppgår nu till 85 miljarder kronor.
Det är ett tecken på att systemet inte fungerar.
Finland löser samma problem med hälften av pengarna
Finland har exakt samma strukturella utmaning: mycket elproduktion i norr, hög förbrukning i söder. Ändå har landet ett nationellt elpris utan interna prisskillnader.
Förklaringen är att de bygger bort flaskhalsarna i stället för att samla in avgifter för dem. Fingrid, motsvarigheten till Svenska kraftnät, investerade 5,5 miljarder kronor i stamnätet under 2024 och drar 300–400 kilometer ny ledning varje år, enligt en jämförelse från Afv.
Aurora Line, som togs i drift i november 2025, sänkte det finska elpriset med 3 euro per megawattimme direkt. Genom denna ledning exporterade Sverige en lösning som vi själva borde ha byggt hemma.
Svenska kraftnäts effektivitet ifrågasätts
De kommande tio åren planerar Fingrid investera 55 miljarder och få 6 100 kilometer ny ledning.
Svenska kraftnät planerar att spendera 225 miljarder – fyra gånger mer – men levererar bara 2 900 kilometer nytt nät. Per investerad miljard får finnarna 139 kilometer ledning. Sverige får knappt 23 kilometer.
För det svenska kalaset krävs 1 562 anställda och de kostar 1,8 miljarder kronor om året, mot Fingrids 597 anställda och 500 miljoner.
Vi har alltså mer än dubbelt så många anställda, till mer än tre gånger kostnaden, för ett sämre resultat.
Politiken löser inte elpriserna
EU-kommissionen vill nu ha upp till 25 procent av flaskhalsintäkterna för europeiska projekt, vilket blir enorma summor för Sverige som har väldigt höga sådana och till synes lägger dem på hög.
Detta fick energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att brusa upp i Riksdagen som då sa nej, pengarna stannar i Sverige. Det är rätt, men inte tillräckligt om pengarna fortsätter parkeras på ett statligt konto i stället för att omsättas i ledningar.
Svaret är alltså ”nej”. Pengarna används inte effektivt. Sverige har råd att lösa sitt elproblem flera gånger om. Vad som saknas är inte kapital, utan tempo.
Den som kan ta ansvar för detta och presentera en tydlig plan kan nog få flera röster till valet i år. Många svenskar är trötta och oroliga över elpriserna framåt.
Vissa lever i en så kallad ”energifattigdom” där man måste välja mellan att vara varm, laga mat, eller ha lampan tänd. Det är en orimlig utveckling när pengar finns att investera.
Läs även: Din adress avgör elräkningen – här betalar du 22 395 kronor mindre
Läs även: Rekorddyr el i februari följs av ny prissmäll i mars
