Sverige går i år in i en lågkonjunktur i år samtidigt som balansgången för Riksbanken att tämja inflationen ställs på sin spets.
Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, på tisdagen i en rapport om konjunkturläget.
”Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup”, heter det i ett pressmeddelande.
Det som hänt är ”en perfekt storm” för inflationen när expansiv penningpolitik under pandemin och flaskhalsarna i den globala leveranskedjan – som delvis fortfarande kvarstår – tagits över av ett krig i Ukraina.
I Sverige deppar hushållen till följd av stigande räntor i kombination med kraftiga prisökningar.
Bland företagen spirar fortfarande en stark framtidstro.
”Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att optimismen fortfarande är utbredd i näringslivet. Urholkningen av hushållens köpkraft gör dock att efterfrågan utvecklas svagt framöver, och den svenska ekonomin faller i år tillbaka i en lågkonjunktur och arbetslösheten förblir relativt hög även nästa år”, skriver Konjunkturinstitutet.
KI spår att inflationen i Sverige på helåret i år blir 6,8 procent och 3,2 procent 2023 (i maj var inflationstakten 7,2 procent enligt SCB).
Styrräntan, som Riksbanken sätter, väntas vara 1,5 procent i november i år.
Tidigare har KI räknat med att styrräntan skulle bli 1 procent, men inte förrän 2024.
BNP-tillväxten i Sverige i år spås bli 1,9 procent för att under nästa år sjunka till 1,2 procent innan tillväxten ökar de tre kommande åren därpå.
Läs även: Avgående KI-chefen: Hård smäll väntar löntagarna [Dagens PS]
