När 65 år inte längre räknas som den givna pensionsåldern börjar normerna skifta. En ny rapport visar att fler svenskar nu väljer att vänta med sitt pensionsuttag.
Höjd pensionsålder i Sverige – förändrar spelreglerna
Matilda Habbe
Uppdaterad: 26 sep. 2025Publicerad: 26 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under lång tid var 65 år den självklara tidpunkten för pensionering. Men i och med att riksdagen höjde åldersgränsen för garantipension och andra grundskydd från 65 till 66 år 2023 har spelplanen ritats om. Det syns nu i statistiken.
En majoritet av dem som är beroende av garantipension och liknande stöd har skjutit upp sin pensionering. Det är väntat, eftersom de annars hade förlorat ekonomiskt. Men Pensionsmyndighetens rapport visar att förändringen går djupare än så.
ANNONS
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Även de utan ekonomiska skäl påverkas
Rapporten, Pensionsnormen i förändring – Hur höjda åldersgränser påverkar pensionsåldern, visar att normerna i samhället också har förskjutits. Nästan var femte person som inte omfattas av grundskydd eller sjukersättning har valt att vänta med sin pensionering.
”Att nästan en av fem utan garantipension eller sjukersättning skjuter upp sitt pensionsuttag visar att åldersgränserna i pensionssystemet fungerar som normgivande signaler”, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
För gruppen född 1958, den första årskullen som omfattades av den nya gränsen, har förändringen blivit tydlig. Jämfört med årskullen 1957 – som fortfarande kunde gå vid 65 – var det 17 procent färre som tog ut pension vid just den åldern.
ANNONS
Senaste nytt
Medelpensioneringsåldern stiger
Den nya normen gör avtryck i statistiken. Pensionsmyndigheten uppskattar att medelpensioneringsåldern ökade med 0,1 år under 2023 som en direkt följd av normförändringen. Totalt motsvarar det mellan 3 500 och 6 000 personer som senarelagt sin pensionering till följd av ändrade förväntningar.
ANNONS
Internationell forskning har tidigare visat att höjda åldersgränser påverkar hur människor ser på ”rätt” tid att lämna arbetslivet. Nu finns för första gången svensk empiri som bekräftar detta mönster.
Beslutet kom sent – fler kunde ha påverkats
Rapporten lyfter också fram att beslutet om höjningen kom relativt nära inpå införandet.
Många födda 1958 hade redan gjort sina pensionsplaner när riksdagen fattade beslutet 2022. Pensionsmyndigheten menar därför att en tidigare och tydligare kommunikation hade kunnat påverka ännu fler.
Nästa steg: riktålder på 67 år
Från 2026 väntar nästa förändring. Då införs riktåldern – en rörlig pensionsålder kopplad till medellivslängden – som då höjs till 67 år. Effekterna blir bredare och kan förstärka den pågående normförskjutningen.
Rapporten är den första i en serie där Pensionsmyndigheten följer utvecklingen. Näst på tur är analyser av vilka inkomstkällor människor använder innan pensionen, och hur arbetsmarknaden påverkas av den nya pensionsåldern.
Hos E55 kan du läsa mer om Sveriges nya riktålder.
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
Verisure hemlarm – endast 2990 kr 
Skydda ditt hem med Verisure hemlarm för bara 2990 kr. Brand- inbrotts- och kontaktlarm från Sveriges mest valda hemlarmsleverantör. Gör larmtestet för att hitta rätt skydd för ditt boende.
Läs mer här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS